Grönt är skönt Jobb i Försvarsmakten Nilsson i skogen

Fystester och prövning inför officersprogrammet

Tiden framrycker med hast och rekryterna är nu en månad in i den grundläggande militära utbildningen. Bland annat har de genomfört sin första fältvecka, kämpat genom närkampspass, tillbringar många, många timmar på skjutbanan, övat stridspars strid i skogen och fått en första smak på Radio 180. För egen del var en av höjdpunkterna att utbilda i SERE A (överlevnad). Det är sådan kunskap som varje redig individ bör ha oavsett om framtiden är grön eller skall tillbringas i det civila mörkret.

I övrigt har jag genomfört tester inför officersprogrammet. Jag söker SOFU. Det vill säga den förkortade utbildningen till taktisk officer för dem som redan har en universitetsexamen. Det var min plutonchef som sa att jag skulle söka och det ettåriga programmet passar väl in i livet just nu  så jag hoppas verkligen jag blir antagen. Detta år som instruktör på GU (BFA) kommer ge bra erfarenheter och efter utbildningen vill jag tillbaka till Rasbo kompani igen <3

Fystesterna var samma som alla grönklädda gjort vid mönstring/antagningsprövning. Det är oklart om det kommer bli fler tester men dessa gjordes på Rekryteringsmyndigheten. Cykel, isokai, läkarundersökning, hörsel- och syntest, inskrivningsprov (datortester som felaktigt kallas IQ-test av många) och psykologsamtal. Jag är mest nöjd med förbättringen på isokai. Drog en sketen trea innan inryckning och nu drog jag en stark sexa, nästan sju. Psykologsamtalet var mer djupgående än vid mönstring men det gick bra. Vet inte poängen därifrån, har ju mönstrat två gånger tidigare, och båda gångerna fick jag 9.

Cyklingen gick sådär, cyklade en sexa. Hade jag haft mer förberedelsetid hade jag kört mer spinning. Dock var kravet en fyra så det gör inget att jag ”bara” cyklade en sexa. Datortestet är inte min grej och jag var rejält nervös veckan innan. Trodde officersdrömmen skulle dö redan där men skrev en sexa vilket är kravet. Good enough helt enkelt. Nu går jag och väntar på att förhoppningsvis bli kallad på intervju.

I övrigt är det väldigt roligt att se hur rekryterna förbättras över tid. Vi har mycket kvar att jobba på men jag känner förtröstan! De verkar taggade (och tillräckligt nervösa) inför Aldrig Ge Upp och det ser ut som om jag kommer få truppföra under den övningen. Det är verkligen det bästa med det här jobbet, att vara med truppen.

You Might Also Like

No Comments

    Leave a Reply

    %d bloggare gillar detta: