GMU Grönt är skönt

GMU dag 74-80 Aldrig Ge Upp, Soldatprov, Patrullfälttävlan och basker på

torsdag 5 okt dag 74 Aldrig Ge Upp 

Morgonen grydde och reveljen följdes av brytande av förläggning. Jag utsågs till ny gruppchef (en ny grp C varje dag så att alla skulle få prova på). Gruppen jobbade snabbt och fick ned förläggningen utan problem. En påse frystorkad ris/kyckling/sparris per person delades ut och vi tryckte i oss denna föga anande att det var den sista måltiden på ett bra tag.

Packning på och marsch i ca 3 km. Eftersom vi var i god tid och hade Fänrik Fysmonster som plutonchef blev det inte öka för att löka utan i sedvanlig ordning öka för att öka. Efter över 100 situps, 30 armhävningar och benböj till förbannelse påbörjades dagens första moment. Examination i olika ”stridssituationer” med skarp ammunition för att inte gå in på för mycket detaljer. Denna gick mycket bra bortsett från ett ganska svagt handgranatskast.

Vid tolv började magen kurra och när en pickup närmade sig trodde åtminstone jag att lunch stod på schemat. Helt fel. Istället drog ett enskilt överlevnadsdygn igång. Vi placerades ut ensamma i skogen (men betydligt närmre varandra än vad jag trodde skulle ske) och började bygga bivacker. Nog för att det enklaste är att fästa knäppedelen mot ett träd men samtliga hade fått uppfattningen om att detta examinerande moment gick ut på att visa att man kunde bygga en rejäl bivack. Byggde min mellan två klippblock och hämtade brutala mängder granris.

Plockade sedan ca två liter trattkantareller i det absoluta närområdet till bivacken. Rättade in utrustningen i bivacken, rensade svamp och kokade svampsoppa över öppen eld. Slevade i mig denna och somnade som ett litet barn vid 19-tiden. Vaknade inte ens när befälen gick runt och petade på oss under natten.

Fredag 6 okt dag 74 Aldrig Ge Upp

Sov gott i min bivack till kvart i sju morgonen efteråt. En fempunktstvätt i varmt vatten kickade igång dagen. Bivacken bröts och jag tog mig tillbaka till vår åsa. Här väntade dock inte någon frukostbuffé. Packning på, dags att gå.

Framryckning till ny skogsdunge någon kilometer bort. Halva styrkan byggde en plutonsbivack framför ett klippblock som var en sådan fin reflektor att Bear Grylls själv hade gjort i byxan. Min grupp byggde två o-platser. En blev bara lite dålig, en blev jättedålig. Maskeringen på båda var dock mycket bra kunde jag konstatera efter att vi marscherat ned från höjden där de befann sig. Ett utbildningsmoment i sprängtjänst tog vid. Vi fick en påse Ögonblink var och detta var sannerligen en höjdpunkt. Utöver att jag brände fingrarna då. Så jävla dåligt gjort men jag fokade lite väl mycket på att försöka koka vatten till alla att jag varken såg eller kände att stridshandsken blev lite väl varm. Trattigaste jag lyckats med på hela GMU. Tänkte sedan att ”äsch det är väl inte så farligt” men jag sotar fortfarande för detta. Skulle nog sagt till att en sjuksyrra borde kolla på det. Där och då köttade jag bara vidare och plåstrade om mig själv med en kamrats hjälp ett par timmar senare när blåsorna spruckit i handskarna. Beprövat dåligt. Lägger in lite bilder här nedan så kan ni följa förloppet och ta lärdom, hehe. Scrolla inte för långt om du är äckelmagad.

Själva sprängtjänsten var dock mycket rolig och något helt nytt. Tänt är det här!

Vid ca 15-tiden fick vi äta en frystorkad påse mat var. Efter 30 timmar utan käk satt denna mycket fint. Därefter började vi lösa patrullerings- och observationsuppgifter. Två o-platser och två patrullslingor skulle bemannas samtidigt. Betänk att vi var 14 stycken i plutonen så kan ni räkna ut hur mycket sömn det blev per person. Kallt som fan i o-platsen också. Jag satt 4 timmar i den. Till de tre sista passen tog jag med mig komarocken. Det var definitivt rätt åtgärd. Det enda som hände var att ett par fordon passerade nedanför o-platsen samt att jag hann ropa ”BURK” till en blågul. Gick två patrullslingor också innan natten var slut. Även dessa var händelselösa.

Lördag 7 okt dag 75 Aldrig Ge Upp

Bryta bivack, packa ihop och borsta tänderna. Sedan iväg mot nya äventyr och uppgifter. Frukosten lös med sin frånvaro men vi knatade på mot UFA:n för ett planerat eldöverfall. På vägen blev det ytterligare sprängtjänst och jag fick äran av veva upp och medelst elektronik tända på plutonens 3-kilos sprängdegsladdning. Här ska tändas! Tänt är det här! Kabom! Kom igen!

Vi fortsatte därefter mot UFA:n. Tog terräng, gick in i en stridsställning och förstärkte våra eldställningar. Eldställningar förbättra har vi nu genomfört så många gånger att jag mer eller mindre drömmer om att plocka sten. Vi låg och väntade i ca 2 timmar innan fordonet med två skyttar slutligen passerade. Eldövefallet lyckades och vi drog rask därifrån.

Nu försöker jag dra mig till minnes vad som hände sedan…

Jo, juste vi marscherade vidare och anlände slutligen till nästa UFA. Här skedde något fantastiskt. Vi fick mat. Isolerad sådan. Köttfärssås och pasta. SÅ JÄVLA GOTT. Stridsvärdet sköt uppåt som en raket.

Vi genomförde ytterligare ett eldöverfall/strid från stridsställning med skarp ammunition. Därefter packning på och marsch till en ny punkt där vi tog terräng och valde eldställningar. En plutonsbivack skulle resas och jag fick äran att chefa över detta. Extremt roligt. Jag bestämde att vi skulle bygga en avlång eldstadsbegränsning och två bivacker med öppningen mot denna. 2 timmar och ett par tydliga pekningar med hela handen senare hade visionen om sovplats för 14 pers förverkligats. Dags att bemanna patrullslingorna. Tre slingor skulle bemannas av trissar. Således 9 personer av 14 som löste uppgift. Denna natt hade jag en timme återhämtning i schemat. Gjorde ingenting eftersom mitt stridsvärde var högt.

Redan på den första patrullslingan stötte vi på fienden. Vår triss besvarade elden och gjorde växelvis bakåt. Tycker vi löste situationen förhållandevis snyggt med tanke på att det var första gången och beckmörkt. På nästa patrullslinga skedde samma sak. Besvara eld och så bakåt vilket var ordern.

Söndag 8 okt dag 76 Aldrig Ge Upp

Patrullslingorna på morgonkvisten var däremot händelselösa. Vid 4-tiden kunde vi lägga oss allihop vilken var trevligt. BESÄTT ELDSTÄLLNINGARNA. Vi rasslade ut ur bivacken och från min plats längst ut på flanken i stridsställningen hamnade jag mitt i hetluften för det som visade sig vara slutstriden i övningen. Vi löste uppgiften och nedkämpade fienden. Vi bröt sedan bivacken och marscherade cirka 7 km (enligt en kamrats klocka som kan mäta avstånd). Denna promenad inkluderade regn på tvärsen, promenad i cirklar, en brant helvetesbacke, tårar från en del och (är jag säker på) inombords asgarv från befälen. Mycket roligt 😀

Slutligen kom vi fram till ett område med förråd. Redan på håll såg jag att det var en fältbastu som upprättats invid dessa. Vi reste förläggning och fick veta att kriget var vunnet och det var dags att återhämta.

Fältbastun var så jäkla skön. Jag som är bastufantast hade velat ha det ännu varmare och med ännu mer ånga men det var verkligen helt ljuvligt. Vi fick hjälp av tjejerna från tredje pluton med att hålla en vattenkanna över oss så att vi fick duscha. Väldigt komiskt att sitta naken på huk på en hög med granris, hehe. Rena och glada kunde vi sedan återhämta i tältet medan gruppchefer och hjälpredor lagade mat till oss. Vi fick sedan lax som lagats i folie på eld. Det var så gott att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Vi hade bara fått äta en gång var 30:e timme under hela övningen så nu var det kalas. Tillbaka till tältet och nu trodde vi sömn stod på schemat. Icke. Bryt förläggningen ropade befälen.

När mörkret föll stod vi åter med packning på. Kapten K höll ett brandtal med ord som blivit bevingade. ”Gilla läget, ladda om mentalt och stötta era kamrater”.

Nu blir det jobbigt tänkte vi. Men faktum var att vi istället ilastade bussar. Jag slocknade som ett ljus och sov hela bussresan. Har lärt mig att ta vara på alla möjligheter att vila. Vi var övertygade om att vi skulle åka till ett annat övningsfält eller att bussen typ skulle ”gå sönder” och att något jobbigt skulle ta vid. När en buss körde fast trodde jag först att det var en del av övningen men tydligen hade den gjort det på riktigt. Vi åkte till regementet. Hängde upp tält i tälttorken. Och fick sent på natten lägga oss i våra egna sängar på logementet. 

Måndag 9 okt dag 77 – Soldatprov och patrullfälttävlan

Är övningen slut eller inte? En övning är aldrig slut förrän vården är klar. Vi vårdade gemensam materiel hela förmiddagen och personlig materiel på eftermiddagen. Vid 17-tiden var det kompaniuppställning. Gilla läget, ladda om mentalt och stötta kamraterna – nu ska ni ut igen. Beordrad materiel packades och vi gav oss ut på Soldatprov. Gott så, personligen tyckte jag att denna korta Aldrig Ge Upp inte var tillräckligt och majoriteten verkade hålla med.

Nu började en marsch som sträckte sig genom hela natten och en god bit in på nästa dag.

En patrullfälttävlan genomfördes samtidigt som Soldatprovet. Min pluton började med att gå ned till skjutbanan. Mörkret föll och jag utsågs till chef för min grupp. Vi sköt. Två av oss, inklusive mig, sköt 10 träff av 10 men samtliga kände att vi kunde gjort bättre. Vi marscherade vidare. Nu blandar jag säkerligen ihop de olika stationerna men bland annat kastade vi ”diskus” (en fordonsmina) och spjut (ett järnspett), vi gjorde avståndsbedömning i mörker och fick ta isär och sätta ihop en AK4:a i billyktors sken utan att ha fått utbildning på det. Vi hade dock manualen. Därefter nattorienterade vi. Jag pressade på gruppen så mycket det bara gick. AK5 isär och ihop på tid samt ett kunskapsquiz gjordes också mitt i natten. 

Tisdag 10 okt dag 78 Fältmössa av, basker på!

Allt eftersom natten fortskred och kilometrar och mil lades bakom oss började vissa kamrater hallucinera. En person såg en vagn. Vad för vagn, en stridsvagn? frågade jag. ”Nej, en kundvagn”, blev svaret. Andra gick och sov och fick räddas från att krascha i diket av kamraten bredvid. Jag själv kände mig oförtjänt pigg och så himla lycklig. Helt klart det roligaste på hela GMU:n. Vi hade stridspackning men inte stridsvästen så packningen kändes lätt.

Vi fick en halvtimmes rast och en renklämma plus en mugg choklad vid 01-tiden. Jag och en kamrat kokade vatten medan några sov. Jättemysigt att fika under stjärnorna. Jag vet att det låter romantiserande och att många hade det jättejobbigt denna natt men jag njöt genuint av varje steg och hade så sjukt roligt. Fick inte ett enda skavsår och fötterna höll sig torra och varma. Bytte strumpor och anpassade klädsel hela tiden. Fokus på att alltid vidta rätt åtgärder.

I alla fall, vi gick vidare och när dagen grydde befann vi oss vid grinden till regementet. På utegymmet genomförde vi en stykestation. Chins med handflatorna bort från en var svintungt. Jag har aldrig gjort sådana och kunde bara bidra med en enda… Här lyckades djuren i telekrigsplutonen betydligt bättre fick vi veta i efterhand. Nu trodde vi att det var slut men icke. Vi vände grinden ryggen och marscherade ut på närövningsfältet igen.

En påse frystorkat inmundigades och jag mikrosov sittandes i ca 10 min. Med mat i magen var jag återigen på topp och vi löste en station till med avståndsbedömning. Mer marsch följde innan vi kom till den sista stationen. Handgranatskastning och att göra upp eld.

Eftersom jag vet att jag är sämst på det förstnämnda diskvalificerade jag mig från laget i denna gren. Kamraterna presterade mycket gott. När det kommer till att göra upp eld däremot tog jag befälet, tände nävern och såg till att vi brände av snöret på 4 minuter och 6 sekunder. Gott genomfört efter en hård natt och i en mycket blöt skog.

Slutmarsch in till regementet följde. Vid 9.30 var vi på kasern, snabbspolade av kängorna och anslöt till övriga plutoner som stod uppställda bakom matsalen. Vi gick tydligen lite kortare men åt och sov mindre på AGU än de andra plutonerna så befälen såg nu till att vi tog ikapp med råge. Nästan fyra mil tror vi att vi gick.

Nu kom det bästa, min grupp vann både skyttet och hela patrullfälttävlan. Plutonens andra grupp kom 3:a i skyttet och 3:a totalt. Således 5 pluton i topp! GÖTT MOS!

Belöning i form av hamburgare väntade. Vi fick även chokladbollar. Total eufori. Och trötthet. Eftermiddagens vård gick långsamt. Vi fick även stuka basker vilket var svårt. Jag somnade kl 17 och sov förutom ett toabesök till kl 05:45 dagen efter.

Onsdag 11 okt dag 79 – Gilla läget.

Det viktigaste denna dag var soldaterinran och sedan uppställningen bakom kasern med hela kompaniet. En i vår pluton blev bästa rekryt på kompaniet. Sedan kom ordern: Fältmössa av, basker på!

Därefter kom en liten chock för mig när jag blev av med min befattning och fick en helt annan utan förvarning. Tog en timme mentalt mässandes ”gilla läget, ladda om mentalt och stöd av kamraterna” för att komma över detta. Fick tillslut lite mer information av befälen (som inte heller visste om att bytet gjorts) men nu har jag laddat om helt och är mycket pepp. Tilldelad uppgift skall lösas. Hoppas verkligen detta blir bra och i längden bättre än den befattning jag skulle haft. Den nya befattningen är en gruppbefälsbefattning så nu ser jag fram emot ledarskapsutbildning bland annat.

På kvällen gick vi ut och käkade hela plutonen och hamnade sedan på nattklubben All In. Var i stort sett bara rekryter (soldater!) där och det bjöds på karaoke. Jag har tilldelats en themesong och rätt var det var står samtliga och sjunger ”Vilse i skogen” med Markolio. Så jävla komisk chock. Kamraterna har ändrat texten till ”Nilsson i skogen…” och så vidare. Höll på att garva ihjäl mig eftersom jag var helt oförberedd. Flera befäl var också med och vi hade så himla roligt.

Torsdag 12 okt dag 80 – Höger, vänster om. Marsch!

Städning av kasern stod på dagens schema och det var precis lika tråkigt som det låter. Vi flyttade också all utrustning till våra nya kaserner. Fem grabbar från 5 pluton ska till samma pluton som mig så vi flyttade in i ett 14-bäddsrum tillsammans med 8 nya förmågor. Kommer bli bra detta!

Efter en sista uppställning fick vi för sista gången som 517 pluton höger vänster om.

Nästa vecka hoppas jag kunna bjuda på lite bilder från GMU:n och förhoppningsvis kan jag även fortsätta att skriva på den här bloggen. Tills vidare, tack till alla som läst!

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply
    Mattias
    oktober 13, 2017 at 11:19 f m

    Tack för härlig läsning! Har följt din blogg sedan början på din GMU. Vill även säga stort GRATTIS!
    Tråkigt när man får en annan tjänst än vad man var inställd på, men Gruppchef är det inte alla som är lämpliga att bli 😉
    Lycka till i fortsättningen och fortsätt gärna skriva 🙂

    • Reply
      Nilsson
      oktober 13, 2017 at 11:30 f m

      Tack så jättemycket för att du läser! Och tack 😄 jag ser fram emot utbildningen, ska se till att ha det bra och göra bra ifrån mig 😀

  • Reply
    Infanterist
    oktober 13, 2017 at 12:26 e m

    Grattis! Jag åkte själv på ett befattningsbyte precis som du när jag gjorde min GU, lite snopet men det blir bra det med ska du se.

    Hoppas du fortsätter skriva, du har ju ändå lång tid av utbildning kvar och det är snart det roliga börjar.

    • Reply
      Nilsson
      oktober 13, 2017 at 12:42 e m

      Tack! Okej, ja det är ju bara att gilla läget. Ser mycket fram emot de kommande månaderna 😄

  • Reply
    Kristina
    oktober 13, 2017 at 2:10 e m

    Grattis. Du har kämpat fantastiskt👍
    Känner igen dig när du kämpar på för laget. Nu var det vattenkokning men då var det en tand i en kastrullkant💖

    • Reply
      Nilsson
      oktober 13, 2017 at 3:57 e m

      Tack 🙂 Haha ja juste… den gången kostade det en framtand 😂

  • Reply
    Em
    oktober 15, 2017 at 10:42 f m

    STORT GRATTIS 😀

    • Reply
      Nilsson
      oktober 15, 2017 at 10:59 f m

      Tack!!

  • Reply
    KS
    november 11, 2017 at 12:53 f m

    Vad hände med dina händer?

    • Reply
      Nilsson
      november 11, 2017 at 6:21 f m

      Ett par stridshandskar som jag inte kände blev varma 😂 Klantigt värre :-/

Leave a Reply

%d bloggare gillar detta: