GMU Grönt är skönt

GMU dag 64-65 Skyddsvaktsövning

Vi har varit ute på skyddsvaktsövning. Mycket bra och roligt. Är dock rejält trött så kommer återkomma med detaljer framöver.

Återhämtad och klar kommer här en redogörelse för vårt ”skyddsvaktsdygn”.

Packningen var redan fältlastad så på måndagsmorgonen gick det raskt att komma ut i fält. Vi uppehöll oss på en närbeläget övningsfält. Efter urlastning och ordergivning marscherade vi till området för vårt skyddsobjekt. Vi tog terräng och kunde raskt påbörja lösandet av bevakningsuppgiften. Min grupp inledde med posttjänsten medan andra grupp reste förläggning och larmminerade terrängen runt densamma.

Med Kamrat P som stridsparskamrat kunde det ju inte bli annat än succé. Förutom då att vår post inledningsvis såg ut som en påse chips och ramlade ihop samt att vi kanske gick in lite väl aggressivt i lösandet av uppgiften. Som tur är övar vi för att bli bättre men med tanke på att detta var första gången vi någonsin övade mot figuranter så måste jag ändå säga att jag var nöjd med vår insats. Behöriga släpptes in och obehöriga avvisades. Jag och P agerade sedan larmstyrka. Vår ”rast” gick åt till att vara utspisningsstyrka och sedan stod vi post så att kamraterna kunde käka. Därefter var det dags för vårt eget, nästa postpass igen. Fullt ös, precis som det ska vara.

Under kvällen fick vi en kortare utbildning i sambandstjänst och tilldelades små radioapparater (läs walkietalkies). Eftersom vi jobbade i skift var det dags för återhämtning. Ca 4 timmar i tältet varav en eldposttimme i mitten. Vid midnatt gick vi på posttjänsten igen. Post-, larmstyrka och patrulltjänst fortsatte till 6 på morgonen. Händelselöst sett till skyddsvaktstjänsten (ingen försökte ta sig in på skyddsobjektet och inget hände på patrullerna) men vi närkontakt med ett stort antal vildsvin. Dom bökade, brötate runt och brölade nere vid infartsposten och ett par kamrater fanns sig under en patrull ståendes 1,5 meter från en flock på 10 stycken. Det var dock en mycket rolig natt som bjöd på många skratt sittandes i det bakre läget (där larmstyrkan och ett ”vilande” stridspar befann sig). Men en kraftansträngning lät vi också bli att ropa ordrar till de andra plutonerna som använde samma radiofrekvens som vi. Dom lyckades dock underhålla oss tillräckligt genom att återigen se röda ljus i skogen. Ryktet säger dock att det denna gång bara var en stackars rekryt som behövde göra nummer två och som då vandrat ut i skogen i all ensamhet i sällskap av Ficklampa 3.

Vid 6.30 tror jag det var så blev vi avlösta av en utvilad första grupp. Vi tryckte påsfrukost i ansiktet och släpade in sovsäckarna i tältet. Sov som en prinsessa i tältet och när det var dags att gå upp fyra timmar senare var det ljust i tältet. Tråkig som jag är satte jag stopp för gruppens lömska (hehe) plan om att väcka P (som ensam sov när alla hade vaknat) med att skriva BESÄTT ELDSTÄLLNINGAR. Hade varit mycket roligt men nä, för traumatiskt hehe. Var lite som att vakna på scoutläger. Majoriteten av gruppen redogjorde en 5:a i stridsvärde och allt var allmänt mysigt. Eftersom förläggningsplatsen dessutom hade en fantastiskt vacker sjöutsikt fortsatte den mycket mysiga stämningen att hålla i sig.

En fänrik hade sagt något i stil med ”ta inte ut er för mycket, man ska hålla fler nätter” så vi levde på hoppet om att övningen hade förlängts som överraskning. Tyvärr var det inte så. Vi rev förläggningen på mindre än hälften av den tilldelade tiden och marscherade sedan tillbaka till brytpunkten för att ilasta buss och sedan åka tillbaka till regementet. Vård, vård, vård….

You Might Also Like

No Comments

    Leave a Reply

    %d bloggare gillar detta: