Browsing Category

Resor & Guider

Äventyr Campingbuss Friluftsliv Lettland Nilsson i skogen Resa med hund Resor & Guider

Snöblandat regn och första natten med vanlife

Vi har lämnat Jurmala bakom oss och bytt kurortens SPA:n och restauranger mot snöblandat regn, beckmörker och kyla i nationalparken Kemeri. Den skall vi utforska imorgon efter att vi sovit den första natten i bussen. Vi har ingen värmare så det blir utomhustemperatur på ca en plusgrad eller kallare men vi har sovsäckar, torra strumpor och gott humör.

Vi har ett litet gaskök inne i bussen till och med så vi slapp laga middag i ösregnet. Hundarna har lagt sig tillrätta och så även jag. Nu ska jag sova och njuta av att inte behöva gå postpass utomhus mitt i natten.

Lettland Resa med hund Resor & Guider

MaMa – En hundvänlig restaurang i Jurmala

Vi är alltid på jakt efter hundvänliga ställen när vi är ute och reser och till vår glädje har Lettland blivit betydligt mer hundvänligt på senare år. I Jumala, den klassiska kurorten en dryg halvtimme från Riga, hittade vi MaMa, ett hotell som välkomnar hundar och katter både till restaurangen och till att bo i något av de sju rummen.

Flexie och Kolja utanför MaMa i Jurmala.

Kolja och Flexie blev extra imponerade när de fick höra att hundar hade en egen meny.

Kolja funderar på vad han ska beställa.

Flexie låter sig väl smaka.

Kycklinggrytan slank snabbt ned och Kolja åt ris och köttfärs. Tydligen är det lite vanligare med mindre hundar men alla storlekar är välkomna.

Det ser ju ganska komiskt ut när våra hundar breder ut sig.

Blodkorv.

Det fanns en meny för människor också. Fredrik slog till på blodkorv medan jag åt lax.

Utsikt från takterassen på MaMa.

Från takterassen spanande vi ut över ett grått Jurmala. Den här staden lever upp när sommaren kommer. Eftersom detta är en hälsostad passade vi på att testa en SPA-behandling också, dock bara får de tvåbenta medlemmarna i familjen.

Promenader längs vattnet är förnämligt.

Hotel Jurmala SPA hette stället och jag valde en massage med någon sorts bärnstenssand medan Fredriks massage involverade varma vetekuddar. Riktigt skönt efter en slitig vinter i Försvarsmakten respektive på gården.

Jurmalas vidsträckta stränder välkomnar tyvärr inte vovvar.

Vi besökte stranden men dit är inte hundar välkomna, därav att vi brukar hålla oss till lite mer avsides stränder. Jurmalas strand är 26 kilometer lång. Rätt galet. Jurmala ligger nära Kemeri National Park och efter SPA-besöket gav vi oss ut i skogen för camping och sedermera vandring runt Kemeri högmosse. Ska visa bilder därifrån. Magiskt vackert med träsk tycker jag.

Campingbuss Lettland Resor & Guider Riga

Snapshots från Riga

Det grå diset håller i sig men det utgjorde inget hinder för en morgonpromenad. I den här delen av Riga finns bland annat udda trähus att titta på.

Vandrarhemmet är ett sådant. Two Wheels heter det och vi betalade 65 euro för ett rum där hundarna också fick vara. Nu längtar vi dock ut i skogen igen.

Kolja, jag och Flexie begav oss hur som helst ut på morgonpromenad.

Vi fascinerandes över grannhusets torn. Eller, jag gjorde. Hundarna hade fokus på marken. Uppenbarligen många hundar som strosar här i kvarteret. Riga har för övrigt blivit betydligt mer hundvänligt de senaste åren.

Rejäla mängder ved. Den lettiska vintern är kärv. Igår avslutade vi kvällen på Vest och även där bar vovvarna välkomna. Ska visa bilder därifrån senare.

Ett hus som underhållits betydligt mer än se flesta. Det är synd att så många fina hus förfaller.

Växthus och lägenhetskomplex. Igår kväll tog vi en taxi tillbaka hit. Precis som i Vilnius är det appen Taxify som är smidigast att boka genom. Jag ringde upp chauffören och sa att vi hade två lagom stora hundar med oss. När han anlände sa han ”these are not medium sized dogs”. Det hjälpte inte att Fredrik bar Kolja i famnen. Vi fick dock åka med så allt blev bra. Men trångt värre i baksätet, hehe.

Nu ska vi strax rulla mot Jurmala. Ser fram emot snålblåst och strandhäng.

Campingbuss Lettland Resor & Guider Riga

Weekend i Riga eller konsten att ta terräng i öst medelst kraft

Höljt i dimma, dis och depression, från däcket på Isabelle ser vi Rigas industrier breda ut sig längs Daugavas utlopp. Floden rinner från Valdajhöjderna i Ryssland och mynnar ut här, i Rigabukten. Floden är tillika infartsväg till den lettiska huvudstaden och det är dit vi styr kosan.

Industriell målbildsförevisning.

Den mekaniserade spaningsgruppen består av mig, Fredrik, Flexie och Kolja samt vår ombyggda minibuss. Båtresan med Tallink fungerade för övrigt beprövat mycket bra med hundarna. Däremot rekommenderar jag att välja en avgång med färjan Romantika snarare än Isabelle om du som jag föredrar ett par öl, god mat och lugn och ro. Den sistnämnda må dock fungera mycket väl för MUCK-kryssningar eller andra kalasinriktade båtresor. Och ja, jag är expert på Östersjöns passagerarfartyg.

Däcket på Isabelle med Daugavas industrier i bakgrunden.

Med fast mark åter under fötter och tassar begav vi oss till vårt vandrarhem för natten. Two Wheels heter det och vovvar är välkomna. Vi har tidigare sovit i bussen (vår ombyggda Volkswagen Lt 35) även i Riga men nu lyxar vi till det med att bo inomhus en natt. Resten av resan blir camping. Mest tid i skogen vinner och så vidare.

Under dagen arbetar vi intensivt med att besvara spaningsfrågan ”Vilken är Rigas bästa ölbar”. Jag har fullt förtroende avseende gruppens förmåga att lösa uppgift.

Fast spaning mot lettiska marinens fartyg.

Inledningsvis framryckte vi till fots ett par kilometer över broarna och genom Riga. Gedigen utsikt från bron över Daugava. Grått och jävligt, precis som det ska vara.

Marschmålet var området kring Miera Iela. Här ute finns såväl en chokladfabrik (Laima) samt ett rejält antal väldigt trevliga barer.

Kolja och Flexie tar terräng.

Därefter intogs en sen lunch på Fontaine Delisnacks. Rekommenderas för såväl två- som fyrbenta.

Redigare burgare på Fontaine Delisnacks som för övrigt också finns i Liepaja. En lettisk stad väl värd att besöka.

Vägg i vägg återfinns Valmiermuižas bar och butik. Om ett par dagar besöker vi deras bryggeri i Valmiera men ölet är så gott att vi inte orkar vänta.

Valdemara Pasaza inrymmer barer, restauranger, ett bryggeri, nattklubben Piens (Mjölk) med mera. Gå hit, det är en order.

I skrivande stund består o-platsen av just denna bar (Valmiermuiža) och slutligen avser vi framrycka i riktning mot Taka. En ölbar vi inte varit på tidigare men som sannolikt kan bli en ny favorit.

Valmiermuiža är mitt absoluta favoritbryggeri. Den ofiltrerade lagern är bäst men tyvärr var tappen trasig just idag så fick bli en filtrerad till mig och en Balles Alus Porter till Fredrik.

Jag frågade om väldresserade hundar var välkomna till Taka och fick svaret att besökare som beter sig vettigt, oavsett om dom har två eller fyra ben, är välkomna.

Estland Nilsson i skogen Resor & Guider Tallinn

Gamla stan, raketbas och god mat i Tallinn

Doften av brända mandlar sprider sig i gränderna nära Alexander Nevsky katedralen. Med kyrkan i ryggen ser vi hur solen stiger över bastionens murverk. Än så länge är gatorna så gott som folktomma. Tallinn har knappt hunnit vakna.

Tallinn

Tallinn, tidig morgon.

Utan någon specifik plan strosar vi längs gränderna med en kopp kaffe i handen. Det är december men ingen snö ligger på marken.

Alexander Nevsky Cathedral, Tallinn

Morgonljus på Alexander Nevsky katedralen i Tallinn

Personligen gillar jag mindre städer. Att kunna promenera runt och ta pauser för att läsa en bok eller jobba lite på ett café. Helt enkelt uppleva staden som om man bodde där och inte hade en massa sevärdheter att bocka av och tider att passa.

Slow travel tror jag det moderna ordet är för detta sätt att resa. I ett av husen vi ser från utkikspunkten (nedanför) tittade vi till och med på lägenhet i för ett par år sedan. Tror även det säger en hel del om hur mycket jag tycker om att stanna länge på samma plats för att verkligen utforska den på djupet.

Som resenärer är vi ändå inte som alla andra. När solen väl kämpat sig upp och gatorna börjat fyllas med folk tar vi bilen mot Türisalu brant. Från kalkstensklippan (som påminner om Högklint på Gotland) spanar vi ut över Östersjöns grå vågor och Vääna-Jõesuu strand. Tydligen kan man repellera här på sommaren. Det vore allt något. Målet för utfärden är dock raketbasen ytterligare en bit bort.

Fullständigt övergiven, flera kilometer stor ligger den sovjetiska raketbasen bortglömd i tallskogen. Väggarna är på väg att rasa in i flera byggnader och takbjälkarna har redan fallit ned i några av de stora husen.

Vi går försiktigt runt, undersöker, fotograferar och äter medhavd picknick innan vi åter styr kosan mot Tallinn. Nyfikna hittar fler raketbasbilder här.

Väl tillbaka i Tallinn gäller det att bestämma sig. Vår lista över favoritbarer är minst sagt lång. Vi värmer upp på enklast sätt med en Leffe och varm soppa på Hell Hunt. En man vid baren verkar ha skrivkramp.

Middagen äter vi på vår favoritrestaurang Chakra. Indiskt, extremt gott och stabil prestation år efter år gör att vi alltid kommer tillbaka. Eftersom vi inte hade hundarna med oss denna gång passade vi även på att besöka favoriten Depeche Mode Bar innan vi lämnade Tallinns gamla stad för vidare äventyr i Kalamaja. Alla barer som vi gillar i Tallinn finns som sagt redan i min guide, och ja, ni kan sannolikt räkna ut att vi var lagom trötta när denna kväll i Tallinn var slut. Det är verkligen något med den här staden som jag gillar och som gör att vi ständigt återvänder, oavsett tid på året. Undrar om jag kan övertyga min pluton om att en Tallink-kryssning hit är rätt val för MUCK-fest i juni… Oavsett så kommer jag och Fredrik fortsätta att åka dit, minst ett par gånger per år precis som vi gjort de senaste åtta åren.

Äventyr Estland Resor & Guider Tallinn

11 barer i Tallinn för dig som älskar öl (och en med gott vin!)

Med sin medeltida, pastellfärgade stadskärna och trendiga trähusförorter är Tallinn en uppfriskande uppstickare som weekenddestination. Ducka för inkastarna på rådhustorgets restauranger, missa inte förorterna Kalamaja och Kopli samt besök barerna jag rekommenderar här nedan så har du en synnerligen prisvärd weekend att se fram emot. Oavsett om du reser med din partner eller med kompisgänget. Själv är jag barnsligt förtjust i Tallinn, att jag och Fredrik återvänt hit ett tjugotal gånger säger en hel del.

Mikrobryggerierna frodas i Estland och ölentusiasterna blir allt fler. Likaså antalet barer som är väl värda ett besök. Åker man kryssning med Tallink blir det ett par timmar i land. Det räcker kanske som en första visit eftersom staden är så liten men själva stannar vi alltid minst en natt, gärna fler. Ölen kostar vanligtvis 3-5 euro men det beror såklart på vilka delikatesser och alkoholhalter du går loss på. Markant billigare än hemma dock! Så här kommer de, barerna i Tallinn du måste besöka. Jag har märkt ut allihop på Google maps, spara dem i mobilen så hittar du lätt dit.

Pudel Baar & Telliskivi

Visserligen betyder ordet pudel flaska på estniska men med tanke på att hundar är varmt välkomna passar även en svensk tolkning av namnet. Inte mindre än tre stora schäfrar hade vi med oss dit i somras. Då är uteserveringen öppen och betonggolvet inomhus svalkande för trötta tassar. På kvällstid fylls lokalen snabbt av trendiga lokalbor (tänk coola men avslappnade berlinare) . Ölutbudet är gediget liksom serveringspersonalens kunskap. En ost/korv-bricka går loss på ca 6 euro, ölen kostar drygt hälften. Pudel är en del av det kreativa kvarteret Telliskivi.

Här finns även bra restauranger (F-Hoone och Lendav Talrik exempelvis) och en ”som Designtorget fast bättre”-butik (Homeart). Således smart att strosa hitåt redan vid tretiden på eftermiddagen. För den som vill stanna tills tre på natten så ordnas det ibland klubbar högst upp i de i övrigt övergivna betong/stenhusen som omger Telliskivi. Annars är det bara att ta med sin Mac och sätta sig på Reval Café. En start up-hub huserar också i kvarteret. Good vibes således!

Pudel Baar, Telliskivi 60a

Butiker i Telliskivi: http://telliskivi.eu/en/stores/

Mat och dryck: http://telliskivi.eu/en/cafes-bars-and-restaurants

Tops

Lagom avlägset för att skrämma bort de ”turistiga turisterna” ligger Tops. En bohemisk bar som lockar bofasta, särskilt på karaokekvällarna. Inte ett lika stort ölutbud som på Pudel men den trivsamma atmosfären gör att man känner sig hemma. Definitiv retrokänsla på inredningen och ett blandat klientel. Senast blev vi utmanade av en random Tallinn-bo på armbrytning, oklart varför men så var vi rätt dimmiga vid det laget också. Extra plus för trähuskvarteret baren ligger i. Helt klart värt promenaden dit. Inte trendigt, inte trashigt – bara riktigt bra. Beter du dig själv drygt så kanske du får onda ögat och öststats-service av personalen men då har du förmodligen förtjänat det också. Snacks finns men inte mat. Ibland ordnas olika sorters kulturevenemang.

Tops, Soo 15 Tallinn

Hemsida: http://www.kohviktops.ee/kohviktops/kohviktops.html

Põrgu

Nere i en källare i utkanten av Tallinns gamla stadskärna ligger Põrgu, en välkänd ölbar som även erbjuder god klassisk mat. Av någon anledning är vi inte här lika ofta som på de andra ställena men det beror nog mer på tidsbrist och vana än något annat. I skrivande stund blev jag verkligen sugen på att återvända hit. Rustikt på ett bra sätt och mycket lokal öl på menyn.

Põrgu, Rüütli 4

Koht

Koht är kanske stadens minsta bar och den ligger ganska väl dold innanför ett valv. Ordet betyder i princip ”ställe” vilket skapat förvirring även för ester som försökt hitta dit och frågat folk efter vägen. Till Koht är hundar välkomna och personal som inte jobbar ser vi ofta hänga med vänner i lokalen. Ett gott tecken. Samt ett tecken på hur många gånger vi varit där… Välfylld kyl och kunnig bartender bakom disken är givet här. Dessvärre ingen öl på fat men flaskorna är spännande nog och kompenserar mer än väl. På dagtid är deras ölbutik öppen och denna rekommenderas varmt. På sommaren finns en minimal uteservering, på vinter brinner en eld i den öppna spisen. Mysigt, hemtrevligt och en bar vi alltid går till när vi är i Tallinn.

Koht Tallinn

Koht, en av de mysigaste barerna i Tallinn

Koht, Lai 8

Wine bar and shop TIKS

Egentligen en vinbutik och restaurang i kombination men med Alice i Underlandet-inspirerad konst på väggarna och extremt trevlig personal har även ölälskaren något att hämta här även om utbudet är väldigt litet. Vi har varit här på eftermiddagen och då var vovve välkommen, på kvällstid har vi inte provat med hund. Då är det dock ofta fullbokat och av någon anledning tänker jag på festmåltidsscenen i filmen Chocholate när jag såg flocken vänner och familj som satt och åt och njöt av gott vin vid det ”långa” bordet i rummet där baren ligger. Middag här nästa gång vi är i Tallinn är planen! (Blir ofta att vi äter på Chakra, vår favoritindier som är vansinnigt bra så länge man inte tar räkorna.)

Öl, vin och mat på fina TIKS. På bilden endast bardisken, värt en tur för att se resten.

TIKS, Kopli 14

Depeche Mode Baar

Namnet säger exakt vad den här baren går ut på. Det är en hyllning och kärleksförklaring till ett av världens bästa band (i alla fall på 80-talet, och ja, jag är synthare). En precis lagom baltkärv bartender, dryck utan krusiduller, generösa öppettider, centralt läge och endast Depeche Mode i högtalarna lockar oss tillbaka år efter år. Ta nu och lyssna på People are people och boka en resa till andra sidan Östersjön pronto.

Depeche Mode bar, öl på enklast vis och jävligt bra musik.

Depeche Mode Baar, Nunne 4

Hell Hunt

Klassisk pubmiljö fast med Josef Frank-tapet på väggarna. Här sitter folk och jobbar, ett par turister värmer sig, ett grabbgäng skrålar och en antal par låter sig väl smaka av det stora ölutbudet. Servitrisernas korta kjolar som verkar ingå i arbetsuniformen skulle jag personligen kunna leva utan men själva krogen är värd att gå på. Vi trodde länge det var en turistfälla men icke, snarare ett perfekt vattenhål på eftermiddagen när man tröttnat på att trava runt på kullerstensgator. Kvällstid är musiken lite för rockig för min smak men ja… Det kommer knappast som en överraskning från en synth-tjej.

Hell Hunt i Tallinn

Hell Hunt i Tallinn

Hell Hunt, Pikk 39

Õlleteek

Den branta trappan ned i källaren är värd att klättra. Här väntar oftast ett bra ölutbud och trevlig personal. Vi har varit här ett tiotal gånger men nu innan jul var det lite tomt i kylen udda nog. Undrar om något är i görningen… Eftersom baren ligger så centralt är det dock värt att promenera förbi och kika in. Speciellt om man gillar att lyssna på metal/rock.

Speakeasy by Põhjala

En hipstrig liten pop-up bar signerat mikrobryggeriet Põhjala. Trängs bland södermalmstrendiga ester och prova det senaste detta grymt duktiga bryggeri har att erbjuda.

Speakeasy by Põhjala, Kopli 4

Kanske världens sämsta bild. Föreställer oavsett Speakeasy by Põhjala


Speakeasy by Põhjala, Kopli 4

Vana Villemi

Vana Villemi ligger nära busstationen och är helt okej om du ändå är i kvarteren efter att exempelvis ha besökt marknaden på Keskturg som ligger två kvarteret bakom baren men annars är läget lite för avsides för att vara värt det. Nybyggt men med önskan om att få fram en klassisk, belgisk känsla. Redig och prisvärd pubmat, välbesökt kvarterskrog och lagom kyld Leffe på fat erbjuds. Deras egen öl som heter samma som puben var inte mycket att ha dock.

Leffe Blond på tapp hos Vana Villemi i Tallins utkant.

Leffe Blond på tapp hos Vana Villemi i Tallins utkant.

Vana Villemi, Tartu maantee 50, Tallinn, Estonia

Uba ja Humal

Inte en bar per se även om det går att dricka på plats. Egentligen en ölbutik med ett vansinnigt bra utbud. Ett absolut måste för den som vill köpa med sig godsaker hem. Ligger dessutom 100 meter från ett av mina favoritkaféer Klaus och Tallinna Kalaturg där det ordnas fiskmarknad på sommaren.

Bra utbud på Uba Ja Humal, passionsfruktölen Näkk (bryggeriet Kolk) är extremt god.

Uba ja Humal, Võrgu 3

Att åka till Estland 

För oss som oftast har hundarna med oss så är Tallink det givna valet. Bil och hundar, inga konstigheter. Skrev förresten ett blogginlägg om att åka färja med hund som du hittar här. Hotellpaket med Tallink brukar vara riktigt prisvärt. Vi tar ju också färjan varje sommar när vi åker för att bila i Baltikum. Sex sådana långresor (ca 3 veckor styck) har vi gjort hittills. Annars flyger bland annat Air Baltic till Estland. Kan också tilläggas att det nuförtiden finns riktigt trevlig öl att avnjuta ombord också.

Estnisk hantverksöl serveras även på Tallink. Ölrevolutionen är här!

Skål då på er!

Äventyr Estland Friluftsliv Nilsson i skogen Resa med hund Resor & Guider

Hellerkantri Huskypark: hundspann i Estland

Strax utanför estniska Rapla bor familjen. Som landsbygdsentreprenörer har de byggt upp en verksamhet på släktgården som i huvudsak går ut på odling. Deras främsta passion är dock draghundsport och vintertid öppnar de upp gården för besök och utfärder med hundspann.

Mariin Kaljula, dotter i familjen.

Vi reste från Tallinn för att hälsa på hundarna och träffa familjen på gården. Trots att vi besök Estland väldigt många gånger finns det alltid mer att upptäcka och uppleva. Dottern Mariin visade oss runt på gården. Här bor just nu 43 Siberian Huskys och Alaskan Malamutes. De bor utomhus året runt men har såklart små hus att gå in i.

Huskyn Nilsson hälsar på Fredrik.

Mariin var väldigt tydlig med att deras huskys hör till brukslinjerna inom rasen och att jobba är det de allra helst vill. En av vovvarna hette Nilsson, och han syns på bilden ovanför. Väldigt komiskt att se hans hus med namnskylten på. Nästan så att jag flyttade in.

Hundarna turas om att springa i de stora rastgårdarna men så fort vi kom ville alla hundarna hälsa.

När Mariin inte visar besökare runt på gården tävlar hon i draghundsport på kortare distanser, både på snö och barmark. Hon har bland annat tävlat i VM. Att ha en duktig och modig hund längst fram är viktigt.De starkaste hundarna drar närmast släden. Hur många hundar som drar släden beror på vilken gren man tävlar i men det är upp till varje hundförare att bestämma, vissa låter upp till 18 hundar dra och då gäller det att ha disciplin på dem.

RobieRobie, en väldigt mysig Husky.

Unghunden på bilden ovan, som gärna ville pussa på Fredrik, är för ung för att börja dra släden. Ett år ska dom vara innan man börjar träna med belastning tycker Mariin. Detta för att leder och så vidare ska hunnit utvecklas klart.

Pigg och glad husky i unghundsinhägnaden.

Hundspann går såklart bara att göra när det är nog med snö på marken. Det var det tyvärr inte när vi var där så istället blev det cani cross. Vi fick i vilket fall ta oss en titt på slädarna. Hoppas verkligen få möjlighet att komma tillbaka när det snöat riktigt ordentligt.

Olika typer av slädar. Den närmst kameran är en tävlingssläde.

Hundarna var hur som helst väldigt nöjda med att få komma ut och dra runt oss på en skogstur. Hellerkantri gör också längre (ca 4 km) vandringar runt ett träsk i närheten, det skulle jag gärna prova på. Det kan ju inte undgått något som läst bloggen att jag är väldigt förtjust i estniska träsk. Vi gick ju runt Viru träsk med våra egna hundar i somras exempelvis.

En mycket glad husky under vår tur i skogen.

I närheten av gården har familjen satt upp ett tält där vi passade på att värma oss efteråt. Fredrik och jag bestämde att vi borde ha ett eget tipitält på gården hemma.

Mariin och en av hundarna i tältet efter promenaden.

När vi sagt hej då till vovvarna bjöds vi in i stugvärmen för hembakad tårta och varm bärdryck. Familjen berättade också om Nordens längsta hundspannstävling Finnmarksløpet som är över ett hundra mil lång. Ett fint avslut på besöket hus Hellerkantri. Det är inspirerande att träffa andra entreprenörer som bor och försörjer sig på landsbygden tycker jag. Undrar om det skulle gå att ha någon sorts verksamhet på vår egen gård någon gång i livet…

Fika avslutade besöket.

Vi avslutar med några bilder till, kärvänliga huskys går det inte att få för mycket av tycker jag. 

Fredrik och en mysig hund i tältet.

Mamman i familjen myser med en av hundarna i tipin.

Jag blev inbjuden av Prangli Travel och Tallink som en pressresa till att besöka Hellerkantri Huskyfarm. Åsikterna och bilderna är som alltid mina egna. 

Litauen Nilsson i skogen Resor & Guider Vilnius

Födelsedagsweekend i Vilnius 

Julafton och juldagen blev mer eller mindre en mellanlandning. I skrivande stund är vi åter i Baltikum. Vilnius denna gång. Min bästa stad i världen. Idag fyller jag 30 år och ja, detta får ju klassas som en kalasresa. Innan vi framrycker mot ett SPA tänkte jag visa vad vi gjort än så länge. Vilnius genom mobilkameran det vill säga.

Jag hyrde lägenhet genom AirBnB och denna visade sig ha fin utsikt och ligger i ett lugnt och mysigt kvarter (långt ned på Sv Stephono Gatve).

Solen har varit framme och staden visar sig ur sitt tjusigaste perspektiv. Tyvärr tappade Air Baltic bort vår väska under mellanlandningen i Riga.

En promenad genom gamla stan tog oss till klassikern René. Belgisk öl och musslor. Tog finare bilder med systemkameran men de får hamna i Vilniusguiden jag tänkt skriva (har ju bott här 8 månader så här rätt bra koll).

Därefter framryckte vi genom gamla stan (som faktiskt är centrum där lokalbefolkningen hänger och inte en turistfälla) till ölbaren Alus Biblioteka där vi har ett stammisstämpelkort. 

Här finns mängder av öl och utbudet på tapp byts ut hela tiden.

Förnämlig inrättning detta. Namnet betyder ju ölbibliotek och det säger det mesta. Gueuze finns till och med vilket glädjer oss som gillar surpölar till öl.

Dagen efter var solen framme och vi promenerade genom stan och följde floden. Längs med floden Neris är Vilnius väldigt fint och jag har spenderat många timmar här på promenad och jogging med och utan vovve. 
Efter lunch på Vapiano (dom har Baltas på tapp!) gick vi till ockupationsmuseet och fick därefter tillbaka vår väska innan vi hann prova ett par krogar till. Återkommer om allt detta.

Lettland Nilsson i skogen Resor & Guider Riga

Lettisk weekend för välmåendet

Nattlig dekadens i Riga. Spabehandling dagen efter i Rigabuktens klassiska kurort Jurmala. Till hälften hälsoresa, till andra hälften mat- och dryckesfrossa. Sovjetrelikerna sparkas under mattan när Lettlands huvudstad skyndar in i framtiden.

På väg bort från Rigas medeltida stadskärna stannar vi till på ett kafé, eller kafejnīca som det heter på lettiska, för en kopp kaffe med ett par ordentliga stänk Riga Black Balzam. Det svarta balsamet är en alkoholstark örtlikör som botar allt från förkylning och huvudvärk, till brustna hjärtan och allmän leda. En lettisk nationalmedicin.

Visst kan en styrketår behövas ibland. Ur Moskvaförstaden reser sig Stalinskrapan (Akademijas laukums 1) som ständig påminnelse om svunna tider. I folkmun kallas byggnaden Stalins bröllopstårta. Det nedsättande smeknamnet anspelar på den arkitekturtyp som var populär i Sovjetunionen i under 1900-talets början. Från toppen betraktar vi Riga ur storebrorsperspektiv. Nedanför finns den ryska loppmarknaden Latgalite (Firsa Sadovņikova iela 9). Böcker, stövlar, resväskor, muttrar, verktyg, metallstycken, fiskespön och allehanda andra prylar trängs på proppfulla bord, i bodar och staplade på marken. Här prutas det friskt men har man ingen svarv hemma som behöver reservdelar finns inte mycket att hämta utöver själva upplevelsen. Största fyndfaktorn är gammal kommunistmemorabilia.

Sovjetiska Riga finns också närvarande i nostalgiform på den udda baren Gauja (Stabu 32) vars inredning påminner om en lägenhet på 1960-70-talet. Spela brädspel, drick det lettiska ölet Brenguļu på tapp och planera ett kort men nödvändigt besök på ockupationsmuseet (Raiņa bulvāris 7) för att ta del av den icke lustfyllda delen av lettisk historia.

Mikrobryggerier i det bohemiska Riga

Idag finnsen ny generation som ler mot väst och har höga anspråk på livet. De vet att de har chansen att skapa något nytt. Konsumtionen växer. Stora shoppingcenter som Origo och Stockmann, byggda över centralstationen, har blivit knutpunkter i staden. Riga banar väg in i en marknadsekonomisk verklighet.

Arkitektoniskt sett är Riga rikt. Staden har en mängd jugendhus. Vackrast är husen som ligger tätt längs gatan Elizabetes iela och i närliggande kvarter. De flesta byggnaderna uppfördes kring 1900-talets början och ritades främst av inhemska arkitekter. En av de mest kända arkitekterna var Mikhail Eisenstein. Jugendstil, eller Art Noveau på franska, handlar om total kreativ frihet. Tanken bakom husens dekorativa fasader var att även det vardagliga skulle vara vackert.

Spårvagnslinje elva transporterar oss bort från uppstyrt stiliga Riga till det bohemiska kvarteret Miera ielas Republika. Rangliga trähus står tätt på rad längs gatan känd som Street of Peace. Här frodas Rigas alternativa scen. Udda caféer, second handaffärer, klubbar, individuella butiker och konstgallerier tar över i gamla bostadshus och industrilokaler.

Industribyggnaden Valdemara Arcade inrymde för hundra år sedan det näst största bryggeriet i Lettland. Det finns inte längre kvar. Ölkärleken finns däremot bevarad i modern tappning. En anspråkslös uteservering och trappa visar vägen in till Valmiermuižas Beer Shop (Aristida Briāna iela 9) . Hit lockas ung som gammal av smakrikt filtrerat och ofiltrerat icke-pastöriserat mörkt och ljust öl på tapp och i flaskor för avhämtning. Ölet bryggs i Valmiermuiža, en by i utkanten av samhället Valmiera nordost om Riga. Utöver förstklassig öl vankas tilltugg som korv och skinka. Här finns också en välfylld presentbutik som är väl värd ett besök.

Själva bryggeriet Valmiermuiža är väl värt den två timmar långa resan från Riga.

I lokalen intill serverar Fontaine Deli Snacks hamburgare som sköljs ned med öl eller kvass, en söt dryck som till smaken påminner om svagdricka. Kvass bryggs på mörkt bröd som får jäsa och är en vanlig dryck i Baltikum och Ryssland. Ett stenkast härifrån ligger klubben Piens med uteservering på två terrasser framför och bakom huset. Inredningen andas vintage och namnet till trots (piens betyder mjölk) festas det på ett långt från mellanmjölksaktigt vis här på helgnätterna. Icke att förglömma är bryggeriet Labietis som både brygger och serverar öl från en lokal i samma hus som Valmiermuižas Beer Shop fast på baksidan. Hit är går det beprövat utmärkt att ta med hunden.

Balsam för själen

Dagen därpå lockar lugnet. En halvtimmes tågresa bort från kullerstensgator, förbi fabriksgrå förstäder mot det öppna landskapet och kusten. Strax breder Rigabuktens stränder ut sig framför fötterna på trötta besökare i behov av rekreation och spabehandlingar. Redan1812, efter rysk-franska kriget, sökte sig sårade ryska officerare till Jurmala för att vila upp sig hos lokala fiskare.

I själva verket består Jurmala av ett femtontal småorter som mer eller mindre vuxit samman. Vid 1800-talets slut roade och vilade sig Rigas överklass, rysk adel och europeisk societet på Jurmalas sanatorier. I markerna runt byn hade en välgörande lera upptäckts och vattnet var rikt på nyttiga mineraler. Badhusbassänger fylldes med mineralvatten och badgästerna tvagade bort ångest och leda. Under kommunisttiden belönades högt uppsatta inom partiapparaten med badresor till kurorten.

Sekelskiftsvillor i trä utgör Jurmalas stadskuliss. Bärnstensletare vandrar längs strandkanten. Luften är krispig och klar. På hösten är strandlivet avslaget men inne på hotellens spaavdelningar flockas besökare. Vi lämnar stranden och kliver in på Hotel Jurmalas spa. Fyrtiominuter spenderas i den artificiella saltgruvan. Vi andas saltdamm som sägs rensa lungorna. När regnet faller utanför glider vi ned i varsitt kar ljummen gyttja. För hälsans skull.

Zeppelinarhangarerna vid Centralstationen inhyser Rigas största marknad.

Morgonen efter tar vi tåget tillbaka till Riga. Bakom Centralstationen står gamla Zeppelinarhangarer som inrymmer Central Market, stadens marknad för allt från syntetiska åttiotalsinspirerade kläder till kött, fisk, ost och svartbröd dit tanter i hucklen beger sig för att pruta på potatis. Strax följer vi turistguiden Herta Jansone som visar oss vägen längs smala gränder i den världsarvslistade, äldsta stadsdelen Vecriga. Stenfasaderna avslöjar hundratals år av skiftande byggnadsteknik och estetik. Ett vitt, ett grönt och ett gult hus i Maza Pils-gränden, kända som Tre Bröder, representerar tre olika stadier ur Rigas arkitektoniska epoker.

Några timmar senare är vi framme vid Bergs Bazaar, en enklav mellan Marijas iela och Elizabetes iela. I början av 1800-talet konstruerades den av fastighetspionjären Kristap Bergs men husen föll i träda under Sovjettiden för att sedermera restaureras. Trendigt, snyggt och lagom lyxigt är ord som definierar kvarteret idag. Restaurangen och vinbaren Garage är inget undantag. I det öppna köket skapas tapas mitt iden kreativt inredda lokalen. Bilstolar med säkerhetsbältena kvar står vid några av borden. Herta beställer en osttallrik och rödbetssoppa med getost. Innan vi skiljs åt fotograferar jag Herta vid bordet.

– Du kan väl skicka mig bilden? Jag har en mejladress nu, undrar Herta Jansone. Hon och fortsätter:

– Det kan bli min födelsedagspresent. Egentligen vill jag ha en rosa Jaguar men vissa saker får gärna fortsätta att vara drömmar, säger hon med ett leende.

Estland Nilsson i skogen Resor & Guider

Estnisk öl, natur och bastubad

Stålgrått med skummande vågtoppar breder Östersjön ut sig kring färjan. På restaurang Alexandra äter vi späck och vitlök på grovt bröd ackompanjerat av iskall vodka till förrätt. Återigen lockar öst. Estniska Tallinn närmare bestämt. En föränderlig stad som utvecklas snabbt utan att för den skull förlora sig själv.

Klassisk förrätt ombord på Tallink Baltic Queen på restaurang Alexandra.

Från mõdu (honungsmjöd) till mikrobryggerier

Ölkulturen i Estland utvecklas raskt. Det lokalproducerade hantverksölet är anledning nog resa dit. Dryckens historia i landet är lång. På 1800-talet blev öl och andra fermenterade drycker (så som honungsmjöd) populärt i Estland. Teknikerna varierade men öl med olika kryddning bryggdes på gårdar runt om i landet. Den industriella revolutionen tog död på den småskaliga tillverkningen och den sovjetiska ockupationen gjorde halt på ölkulturens utveckling. Nu tar esterna ikapp förlorade år med kraft.

Öl från mikrobryggerierna Pühaste och Põhjala ombord på Tallink-färjan. Baren har ett ganska gediget utbud av lokal öl. Vi blev positivt överraskade.

Mikrobryggerier som Kolk, Põhjala, Pühaste, Tanker och Õllenaut (för att bara nämna några) sätter estnisk hantverksöl på kartan. Pühastes, för Tallinks räkning specialbryggda öl, Sireen stiftar vi närmre bekantskap med på båten. Ölet smakar mjukt av karamellmalt, apelsin och Earl Grey-té. En för mig given favorit, köpte med mig ett par flaskor hem. Fredrik däremot föredrog Põhjalas kaffe- och chokladsmakande porter Must Kuld.

Vandring runt Viru högmosse

Det dystra, grå vädret dagen efter gör oss inget. Ensamma vandrar vi från parkeringen genom tallskogen mot Virus träskmark. På träspångarna ligger snö fortfarande kvar och mycket av vattnet är fruset trots tövädret. Leden sträcker sig 3,5 km genom myrlandskapet. Till skillnad mot sommarens besök ekar det nu tomt på stigarna.

Vandring runt Viru högmosse rekommenderas starkt. Nu har jag varit där både på sommaren och vintern. 3,5 lättpromenerade kilometrar klarar de flesta.

I Estland är det RMK som vårdar, planerar och avverkar i statliga skogar. Som en del i detta arbete anlägger organisationen vandringsleder och campingplatser där brasved tillhandahålls. I somras när vi campade i Estland var det väldigt smidigt att använda deras webbplats för att hitta ställen där det är tillåtet att sova över. Här finns också mer information om Viru.

Återhämtning med bastu och bad

Efter vandringen styr vi åter kosan mot Tallinn och Tallink SPA and Conference Hotel där vi ska bo. Som bekant älskar vi att bada bastu (hemma på gården har vi en vedeldad bastu med utsikt över hagen) och på hotellet finns flera olika typer av bastu att välja på. Ångbastu i all ära men personligen föredrar jag en rejält varm finsk bastu. I SPA-avdelningen finns en stor, gemensam sådan där vi värmer upp oss ordentligt.

Bassängerna på Tallink SPA and Conference Hotel.

Tankar på att besöka gymmet fanns där men dessa slogs snabbt ur skallen när vi upptäckte att det fanns en bar i poolen. Kommer få sota för denna jul när måndagsfysen drar igång igen. Nåja. Öl intogs innan vi simmade ut i den uppvärmda utomhusbassängen. Det spelar liksom ingen roll hur gammal jag blir, varma pooler utomhus är lika roligt nu som när jag och syrran var små och badade i en sådan i fjällen med familjen.

En av poolerna på Tallink SPA and Conference Hotel.

På krogen Vana villem invid Keskturg äter vi kvällens middag. En trevlig pub som är värd ett besök om du är i krokarna och gillar Leffe Blonde men som inte riktigt är värd promenaden dit bara för dess egen skull.

På Vana villem med en konventionell men mycket uppskattad klassiker Leffe Blonde.

Givetvis återkommer jag till det estniska ölet och Tallinns krogar i ett mer utförligt inlägg framöver. Till dess hittar du fler bilder från Viru träsk på min Facebook-sida. Denna får ni hemskt gärna skänka en gilla-markering förresten, där dyker alla nya inlägg upp direkt vid publicering förresten.

Resan är en pressresa som jag är inbjuden till av Tallink. Åsikterna är som alltid mina egna.