Browsing Category

Resor & Guider

Estland Nilsson i skogen Resor & Guider Tallinn

Gamla stan, raketbas och god mat i Tallinn

Doften av brända mandlar sprider sig i gränderna nära Alexander Nevsky katedralen. Med kyrkan i ryggen ser vi hur solen stiger över bastionens murverk. Än så länge är gatorna så gott som folktomma. Tallinn har knappt hunnit vakna.

Tallinn

Tallinn, tidig morgon.

Utan någon specifik plan strosar vi längs gränderna med en kopp kaffe i handen. Det är december men ingen snö ligger på marken.

Alexander Nevsky Cathedral, Tallinn

Morgonljus på Alexander Nevsky katedralen i Tallinn

Personligen gillar jag mindre städer. Att kunna promenera runt och ta pauser för att läsa en bok eller jobba lite på ett café. Helt enkelt uppleva staden som om man bodde där och inte hade en massa sevärdheter att bocka av och tider att passa.

Slow travel tror jag det moderna ordet är för detta sätt att resa. I ett av husen vi ser från utkikspunkten (nedanför) tittade vi till och med på lägenhet i för ett par år sedan. Tror även det säger en hel del om hur mycket jag tycker om att stanna länge på samma plats för att verkligen utforska den på djupet.

Som resenärer är vi ändå inte som alla andra. När solen väl kämpat sig upp och gatorna börjat fyllas med folk tar vi bilen mot Türisalu brant. Från kalkstensklippan (som påminner om Högklint på Gotland) spanar vi ut över Östersjöns grå vågor och Vääna-Jõesuu strand. Tydligen kan man repellera här på sommaren. Det vore allt något. Målet för utfärden är dock raketbasen ytterligare en bit bort.

Fullständigt övergiven, flera kilometer stor ligger den sovjetiska raketbasen bortglömd i tallskogen. Väggarna är på väg att rasa in i flera byggnader och takbjälkarna har redan fallit ned i några av de stora husen.

Vi går försiktigt runt, undersöker, fotograferar och äter medhavd picknick innan vi åter styr kosan mot Tallinn. Nyfikna hittar fler raketbasbilder här.

Väl tillbaka i Tallinn gäller det att bestämma sig. Vår lista över favoritbarer är minst sagt lång. Vi värmer upp på enklast sätt med en Leffe och varm soppa på Hell Hunt. En man vid baren verkar ha skrivkramp.

Middagen äter vi på vår favoritrestaurang Chakra. Indiskt, extremt gott och stabil prestation år efter år gör att vi alltid kommer tillbaka. Eftersom vi inte hade hundarna med oss denna gång passade vi även på att besöka favoriten Depeche Mode Bar innan vi lämnade Tallinns gamla stad för vidare äventyr i Kalamaja. Alla barer som vi gillar i Tallinn finns som sagt redan i min guide, och ja, ni kan sannolikt räkna ut att vi var lagom trötta när denna kväll i Tallinn var slut. Det är verkligen något med den här staden som jag gillar och som gör att vi ständigt återvänder, oavsett tid på året. Undrar om jag kan övertyga min pluton om att en Tallink-kryssning hit är rätt val för MUCK-fest i juni… Oavsett så kommer jag och Fredrik fortsätta att åka dit, minst ett par gånger per år precis som vi gjort de senaste åtta åren.

Äventyr Estland Resor & Guider Tallinn

11 barer i Tallinn för dig som älskar öl (och en med gott vin!)

Med sin medeltida, pastellfärgade stadskärna och trendiga trähusförorter är Tallinn en uppfriskande uppstickare som weekenddestination. Ducka för inkastarna på rådhustorgets restauranger, missa inte förorterna Kalamaja och Kopli samt besök barerna jag rekommenderar här nedan så har du en synnerligen prisvärd weekend att se fram emot. Oavsett om du reser med din partner eller med kompisgänget. Själv är jag barnsligt förtjust i Tallinn, att jag och Fredrik återvänt hit ett tjugotal gånger säger en hel del.

Mikrobryggerierna frodas i Estland och ölentusiasterna blir allt fler. Likaså antalet barer som är väl värda ett besök. Åker man kryssning med Tallink blir det ett par timmar i land. Det räcker kanske som en första visit eftersom staden är så liten men själva stannar vi alltid minst en natt, gärna fler. Ölen kostar vanligtvis 3-5 euro men det beror såklart på vilka delikatesser och alkoholhalter du går loss på. Markant billigare än hemma dock! Så här kommer de, barerna i Tallinn du måste besöka. Jag har märkt ut allihop på Google maps, spara dem i mobilen så hittar du lätt dit.

Pudel Baar & Telliskivi

Visserligen betyder ordet pudel flaska på estniska men med tanke på att hundar är varmt välkomna passar även en svensk tolkning av namnet. Inte mindre än tre stora schäfrar hade vi med oss dit i somras. Då är uteserveringen öppen och betonggolvet inomhus svalkande för trötta tassar. På kvällstid fylls lokalen snabbt av trendiga lokalbor (tänk coola men avslappnade berlinare) . Ölutbudet är gediget liksom serveringspersonalens kunskap. En ost/korv-bricka går loss på ca 6 euro, ölen kostar drygt hälften. Pudel är en del av det kreativa kvarteret Telliskivi.

Här finns även bra restauranger (F-Hoone och Lendav Talrik exempelvis) och en ”som Designtorget fast bättre”-butik (Homeart). Således smart att strosa hitåt redan vid tretiden på eftermiddagen. För den som vill stanna tills tre på natten så ordnas det ibland klubbar högst upp i de i övrigt övergivna betong/stenhusen som omger Telliskivi. Annars är det bara att ta med sin Mac och sätta sig på Reval Café. En start up-hub huserar också i kvarteret. Good vibes således!

Pudel Baar, Telliskivi 60a

Butiker i Telliskivi: http://telliskivi.eu/en/stores/

Mat och dryck: http://telliskivi.eu/en/cafes-bars-and-restaurants

Tops

Lagom avlägset för att skrämma bort de ”turistiga turisterna” ligger Tops. En bohemisk bar som lockar bofasta, särskilt på karaokekvällarna. Inte ett lika stort ölutbud som på Pudel men den trivsamma atmosfären gör att man känner sig hemma. Definitiv retrokänsla på inredningen och ett blandat klientel. Senast blev vi utmanade av en random Tallinn-bo på armbrytning, oklart varför men så var vi rätt dimmiga vid det laget också. Extra plus för trähuskvarteret baren ligger i. Helt klart värt promenaden dit. Inte trendigt, inte trashigt – bara riktigt bra. Beter du dig själv drygt så kanske du får onda ögat och öststats-service av personalen men då har du förmodligen förtjänat det också. Snacks finns men inte mat. Ibland ordnas olika sorters kulturevenemang.

Tops, Soo 15 Tallinn

Hemsida: http://www.kohviktops.ee/kohviktops/kohviktops.html

Põrgu

Nere i en källare i utkanten av Tallinns gamla stadskärna ligger Põrgu, en välkänd ölbar som även erbjuder god klassisk mat. Av någon anledning är vi inte här lika ofta som på de andra ställena men det beror nog mer på tidsbrist och vana än något annat. I skrivande stund blev jag verkligen sugen på att återvända hit. Rustikt på ett bra sätt och mycket lokal öl på menyn.

Põrgu, Rüütli 4

Koht

Koht är kanske stadens minsta bar och den ligger ganska väl dold innanför ett valv. Ordet betyder i princip ”ställe” vilket skapat förvirring även för ester som försökt hitta dit och frågat folk efter vägen. Till Koht är hundar välkomna och personal som inte jobbar ser vi ofta hänga med vänner i lokalen. Ett gott tecken. Samt ett tecken på hur många gånger vi varit där… Välfylld kyl och kunnig bartender bakom disken är givet här. Dessvärre ingen öl på fat men flaskorna är spännande nog och kompenserar mer än väl. På dagtid är deras ölbutik öppen och denna rekommenderas varmt. På sommaren finns en minimal uteservering, på vinter brinner en eld i den öppna spisen. Mysigt, hemtrevligt och en bar vi alltid går till när vi är i Tallinn.

Koht Tallinn

Koht, en av de mysigaste barerna i Tallinn

Koht, Lai 8

Wine bar and shop TIKS

Egentligen en vinbutik och restaurang i kombination men med Alice i Underlandet-inspirerad konst på väggarna och extremt trevlig personal har även ölälskaren något att hämta här även om utbudet är väldigt litet. Vi har varit här på eftermiddagen och då var vovve välkommen, på kvällstid har vi inte provat med hund. Då är det dock ofta fullbokat och av någon anledning tänker jag på festmåltidsscenen i filmen Chocholate när jag såg flocken vänner och familj som satt och åt och njöt av gott vin vid det ”långa” bordet i rummet där baren ligger. Middag här nästa gång vi är i Tallinn är planen! (Blir ofta att vi äter på Chakra, vår favoritindier som är vansinnigt bra så länge man inte tar räkorna.)

Öl, vin och mat på fina TIKS. På bilden endast bardisken, värt en tur för att se resten.

TIKS, Kopli 14

Depeche Mode Baar

Namnet säger exakt vad den här baren går ut på. Det är en hyllning och kärleksförklaring till ett av världens bästa band (i alla fall på 80-talet, och ja, jag är synthare). En precis lagom baltkärv bartender, dryck utan krusiduller, generösa öppettider, centralt läge och endast Depeche Mode i högtalarna lockar oss tillbaka år efter år. Ta nu och lyssna på People are people och boka en resa till andra sidan Östersjön pronto.

Depeche Mode bar, öl på enklast vis och jävligt bra musik.

Depeche Mode Baar, Nunne 4

Hell Hunt

Klassisk pubmiljö fast med Josef Frank-tapet på väggarna. Här sitter folk och jobbar, ett par turister värmer sig, ett grabbgäng skrålar och en antal par låter sig väl smaka av det stora ölutbudet. Servitrisernas korta kjolar som verkar ingå i arbetsuniformen skulle jag personligen kunna leva utan men själva krogen är värd att gå på. Vi trodde länge det var en turistfälla men icke, snarare ett perfekt vattenhål på eftermiddagen när man tröttnat på att trava runt på kullerstensgator. Kvällstid är musiken lite för rockig för min smak men ja… Det kommer knappast som en överraskning från en synth-tjej.

Hell Hunt i Tallinn

Hell Hunt i Tallinn

Hell Hunt, Pikk 39

Õlleteek

Den branta trappan ned i källaren är värd att klättra. Här väntar oftast ett bra ölutbud och trevlig personal. Vi har varit här ett tiotal gånger men nu innan jul var det lite tomt i kylen udda nog. Undrar om något är i görningen… Eftersom baren ligger så centralt är det dock värt att promenera förbi och kika in. Speciellt om man gillar att lyssna på metal/rock.

Speakeasy by Põhjala

En hipstrig liten pop-up bar signerat mikrobryggeriet Põhjala. Trängs bland södermalmstrendiga ester och prova det senaste detta grymt duktiga bryggeri har att erbjuda.

Speakeasy by Põhjala, Kopli 4

Kanske världens sämsta bild. Föreställer oavsett Speakeasy by Põhjala


Speakeasy by Põhjala, Kopli 4

Vana Villemi

Vana Villemi ligger nära busstationen och är helt okej om du ändå är i kvarteren efter att exempelvis ha besökt marknaden på Keskturg som ligger två kvarteret bakom baren men annars är läget lite för avsides för att vara värt det. Nybyggt men med önskan om att få fram en klassisk, belgisk känsla. Redig och prisvärd pubmat, välbesökt kvarterskrog och lagom kyld Leffe på fat erbjuds. Deras egen öl som heter samma som puben var inte mycket att ha dock.

Leffe Blond på tapp hos Vana Villemi i Tallins utkant.

Leffe Blond på tapp hos Vana Villemi i Tallins utkant.

Vana Villemi, Tartu maantee 50, Tallinn, Estonia

Uba ja Humal

Inte en bar per se även om det går att dricka på plats. Egentligen en ölbutik med ett vansinnigt bra utbud. Ett absolut måste för den som vill köpa med sig godsaker hem. Ligger dessutom 100 meter från ett av mina favoritkaféer Klaus och Tallinna Kalaturg där det ordnas fiskmarknad på sommaren.

Bra utbud på Uba Ja Humal, passionsfruktölen Näkk (bryggeriet Kolk) är extremt god.

Uba ja Humal, Võrgu 3

Att åka till Estland 

För oss som oftast har hundarna med oss så är Tallink det givna valet. Bil och hundar, inga konstigheter. Skrev förresten ett blogginlägg om att åka färja med hund som du hittar här. Hotellpaket med Tallink brukar vara riktigt prisvärt. Vi tar ju också färjan varje sommar när vi åker för att bila i Baltikum. Sex sådana långresor (ca 3 veckor styck) har vi gjort hittills. Annars flyger bland annat Air Baltic till Estland. Kan också tilläggas att det nuförtiden finns riktigt trevlig öl att avnjuta ombord också.

Estnisk hantverksöl serveras även på Tallink. Ölrevolutionen är här!

Skål då på er!

Äventyr Estland Friluftsliv Nilsson i skogen Resa med hund Resor & Guider

Hellerkantri Huskypark: hundspann i Estland

Strax utanför estniska Rapla bor familjen. Som landsbygdsentreprenörer har de byggt upp en verksamhet på släktgården som i huvudsak går ut på odling. Deras främsta passion är dock draghundsport och vintertid öppnar de upp gården för besök och utfärder med hundspann.

Mariin Kaljula, dotter i familjen.

Vi reste från Tallinn för att hälsa på hundarna och träffa familjen på gården. Trots att vi besök Estland väldigt många gånger finns det alltid mer att upptäcka och uppleva. Dottern Mariin visade oss runt på gården. Här bor just nu 43 Siberian Huskys och Alaskan Malamutes. De bor utomhus året runt men har såklart små hus att gå in i.

Huskyn Nilsson hälsar på Fredrik.

Mariin var väldigt tydlig med att deras huskys hör till brukslinjerna inom rasen och att jobba är det de allra helst vill. En av vovvarna hette Nilsson, och han syns på bilden ovanför. Väldigt komiskt att se hans hus med namnskylten på. Nästan så att jag flyttade in.

Hundarna turas om att springa i de stora rastgårdarna men så fort vi kom ville alla hundarna hälsa.

När Mariin inte visar besökare runt på gården tävlar hon i draghundsport på kortare distanser, både på snö och barmark. Hon har bland annat tävlat i VM. Att ha en duktig och modig hund längst fram är viktigt.De starkaste hundarna drar närmast släden. Hur många hundar som drar släden beror på vilken gren man tävlar i men det är upp till varje hundförare att bestämma, vissa låter upp till 18 hundar dra och då gäller det att ha disciplin på dem.

RobieRobie, en väldigt mysig Husky.

Unghunden på bilden ovan, som gärna ville pussa på Fredrik, är för ung för att börja dra släden. Ett år ska dom vara innan man börjar träna med belastning tycker Mariin. Detta för att leder och så vidare ska hunnit utvecklas klart.

Pigg och glad husky i unghundsinhägnaden.

Hundspann går såklart bara att göra när det är nog med snö på marken. Det var det tyvärr inte när vi var där så istället blev det cani cross. Vi fick i vilket fall ta oss en titt på slädarna. Hoppas verkligen få möjlighet att komma tillbaka när det snöat riktigt ordentligt.

Olika typer av slädar. Den närmst kameran är en tävlingssläde.

Hundarna var hur som helst väldigt nöjda med att få komma ut och dra runt oss på en skogstur. Hellerkantri gör också längre (ca 4 km) vandringar runt ett träsk i närheten, det skulle jag gärna prova på. Det kan ju inte undgått något som läst bloggen att jag är väldigt förtjust i estniska träsk. Vi gick ju runt Viru träsk med våra egna hundar i somras exempelvis.

En mycket glad husky under vår tur i skogen.

I närheten av gården har familjen satt upp ett tält där vi passade på att värma oss efteråt. Fredrik och jag bestämde att vi borde ha ett eget tipitält på gården hemma.

Mariin och en av hundarna i tältet efter promenaden.

När vi sagt hej då till vovvarna bjöds vi in i stugvärmen för hembakad tårta och varm bärdryck. Familjen berättade också om Nordens längsta hundspannstävling Finnmarksløpet som är över ett hundra mil lång. Ett fint avslut på besöket hus Hellerkantri. Det är inspirerande att träffa andra entreprenörer som bor och försörjer sig på landsbygden tycker jag. Undrar om det skulle gå att ha någon sorts verksamhet på vår egen gård någon gång i livet…

Fika avslutade besöket.

Vi avslutar med några bilder till, kärvänliga huskys går det inte att få för mycket av tycker jag. 

Fredrik och en mysig hund i tältet.

Mamman i familjen myser med en av hundarna i tipin.

Jag blev inbjuden av Prangli Travel och Tallink som en pressresa till att besöka Hellerkantri Huskyfarm. Åsikterna och bilderna är som alltid mina egna. 

Litauen Nilsson i skogen Resor & Guider Vilnius

Födelsedagsweekend i Vilnius 

Julafton och juldagen blev mer eller mindre en mellanlandning. I skrivande stund är vi åter i Baltikum. Vilnius denna gång. Min bästa stad i världen. Idag fyller jag 30 år och ja, detta får ju klassas som en kalasresa. Innan vi framrycker mot ett SPA tänkte jag visa vad vi gjort än så länge. Vilnius genom mobilkameran det vill säga.

Jag hyrde lägenhet genom AirBnB och denna visade sig ha fin utsikt och ligger i ett lugnt och mysigt kvarter (långt ned på Sv Stephono Gatve).

Solen har varit framme och staden visar sig ur sitt tjusigaste perspektiv. Tyvärr tappade Air Baltic bort vår väska under mellanlandningen i Riga.

En promenad genom gamla stan tog oss till klassikern René. Belgisk öl och musslor. Tog finare bilder med systemkameran men de får hamna i Vilniusguiden jag tänkt skriva (har ju bott här 8 månader så här rätt bra koll).

Därefter framryckte vi genom gamla stan (som faktiskt är centrum där lokalbefolkningen hänger och inte en turistfälla) till ölbaren Alus Biblioteka där vi har ett stammisstämpelkort. 

Här finns mängder av öl och utbudet på tapp byts ut hela tiden.

Förnämlig inrättning detta. Namnet betyder ju ölbibliotek och det säger det mesta. Gueuze finns till och med vilket glädjer oss som gillar surpölar till öl.

Dagen efter var solen framme och vi promenerade genom stan och följde floden. Längs med floden Neris är Vilnius väldigt fint och jag har spenderat många timmar här på promenad och jogging med och utan vovve. 
Efter lunch på Vapiano (dom har Baltas på tapp!) gick vi till ockupationsmuseet och fick därefter tillbaka vår väska innan vi hann prova ett par krogar till. Återkommer om allt detta.

Lettland Nilsson i skogen Resor & Guider Riga

Lettisk weekend för välmåendet

Nattlig dekadens i Riga. Spabehandling dagen efter i Rigabuktens klassiska kurort Jurmala. Till hälften hälsoresa, till andra hälften mat- och dryckesfrossa. Sovjetrelikerna sparkas under mattan när Lettlands huvudstad skyndar in i framtiden.

På väg bort från Rigas medeltida stadskärna stannar vi till på ett kafé, eller kafejnīca som det heter på lettiska, för en kopp kaffe med ett par ordentliga stänk Riga Black Balzam. Det svarta balsamet är en alkoholstark örtlikör som botar allt från förkylning och huvudvärk, till brustna hjärtan och allmän leda. En lettisk nationalmedicin.

Visst kan en styrketår behövas ibland. Ur Moskvaförstaden reser sig Stalinskrapan (Akademijas laukums 1) som ständig påminnelse om svunna tider. I folkmun kallas byggnaden Stalins bröllopstårta. Det nedsättande smeknamnet anspelar på den arkitekturtyp som var populär i Sovjetunionen i under 1900-talets början. Från toppen betraktar vi Riga ur storebrorsperspektiv. Nedanför finns den ryska loppmarknaden Latgalite (Firsa Sadovņikova iela 9). Böcker, stövlar, resväskor, muttrar, verktyg, metallstycken, fiskespön och allehanda andra prylar trängs på proppfulla bord, i bodar och staplade på marken. Här prutas det friskt men har man ingen svarv hemma som behöver reservdelar finns inte mycket att hämta utöver själva upplevelsen. Största fyndfaktorn är gammal kommunistmemorabilia.

Sovjetiska Riga finns också närvarande i nostalgiform på den udda baren Gauja (Stabu 32) vars inredning påminner om en lägenhet på 1960-70-talet. Spela brädspel, drick det lettiska ölet Brenguļu på tapp och planera ett kort men nödvändigt besök på ockupationsmuseet (Raiņa bulvāris 7) för att ta del av den icke lustfyllda delen av lettisk historia.

Mikrobryggerier i det bohemiska Riga

Idag finnsen ny generation som ler mot väst och har höga anspråk på livet. De vet att de har chansen att skapa något nytt. Konsumtionen växer. Stora shoppingcenter som Origo och Stockmann, byggda över centralstationen, har blivit knutpunkter i staden. Riga banar väg in i en marknadsekonomisk verklighet.

Arkitektoniskt sett är Riga rikt. Staden har en mängd jugendhus. Vackrast är husen som ligger tätt längs gatan Elizabetes iela och i närliggande kvarter. De flesta byggnaderna uppfördes kring 1900-talets början och ritades främst av inhemska arkitekter. En av de mest kända arkitekterna var Mikhail Eisenstein. Jugendstil, eller Art Noveau på franska, handlar om total kreativ frihet. Tanken bakom husens dekorativa fasader var att även det vardagliga skulle vara vackert.

Spårvagnslinje elva transporterar oss bort från uppstyrt stiliga Riga till det bohemiska kvarteret Miera ielas Republika. Rangliga trähus står tätt på rad längs gatan känd som Street of Peace. Här frodas Rigas alternativa scen. Udda caféer, second handaffärer, klubbar, individuella butiker och konstgallerier tar över i gamla bostadshus och industrilokaler.

Industribyggnaden Valdemara Arcade inrymde för hundra år sedan det näst största bryggeriet i Lettland. Det finns inte längre kvar. Ölkärleken finns däremot bevarad i modern tappning. En anspråkslös uteservering och trappa visar vägen in till Valmiermuižas Beer Shop (Aristida Briāna iela 9) . Hit lockas ung som gammal av smakrikt filtrerat och ofiltrerat icke-pastöriserat mörkt och ljust öl på tapp och i flaskor för avhämtning. Ölet bryggs i Valmiermuiža, en by i utkanten av samhället Valmiera nordost om Riga. Utöver förstklassig öl vankas tilltugg som korv och skinka. Här finns också en välfylld presentbutik som är väl värd ett besök.

Själva bryggeriet Valmiermuiža är väl värt den två timmar långa resan från Riga.

I lokalen intill serverar Fontaine Deli Snacks hamburgare som sköljs ned med öl eller kvass, en söt dryck som till smaken påminner om svagdricka. Kvass bryggs på mörkt bröd som får jäsa och är en vanlig dryck i Baltikum och Ryssland. Ett stenkast härifrån ligger klubben Piens med uteservering på två terrasser framför och bakom huset. Inredningen andas vintage och namnet till trots (piens betyder mjölk) festas det på ett långt från mellanmjölksaktigt vis här på helgnätterna. Icke att förglömma är bryggeriet Labietis som både brygger och serverar öl från en lokal i samma hus som Valmiermuižas Beer Shop fast på baksidan. Hit är går det beprövat utmärkt att ta med hunden.

Balsam för själen

Dagen därpå lockar lugnet. En halvtimmes tågresa bort från kullerstensgator, förbi fabriksgrå förstäder mot det öppna landskapet och kusten. Strax breder Rigabuktens stränder ut sig framför fötterna på trötta besökare i behov av rekreation och spabehandlingar. Redan1812, efter rysk-franska kriget, sökte sig sårade ryska officerare till Jurmala för att vila upp sig hos lokala fiskare.

I själva verket består Jurmala av ett femtontal småorter som mer eller mindre vuxit samman. Vid 1800-talets slut roade och vilade sig Rigas överklass, rysk adel och europeisk societet på Jurmalas sanatorier. I markerna runt byn hade en välgörande lera upptäckts och vattnet var rikt på nyttiga mineraler. Badhusbassänger fylldes med mineralvatten och badgästerna tvagade bort ångest och leda. Under kommunisttiden belönades högt uppsatta inom partiapparaten med badresor till kurorten.

Sekelskiftsvillor i trä utgör Jurmalas stadskuliss. Bärnstensletare vandrar längs strandkanten. Luften är krispig och klar. På hösten är strandlivet avslaget men inne på hotellens spaavdelningar flockas besökare. Vi lämnar stranden och kliver in på Hotel Jurmalas spa. Fyrtiominuter spenderas i den artificiella saltgruvan. Vi andas saltdamm som sägs rensa lungorna. När regnet faller utanför glider vi ned i varsitt kar ljummen gyttja. För hälsans skull.

Zeppelinarhangarerna vid Centralstationen inhyser Rigas största marknad.

Morgonen efter tar vi tåget tillbaka till Riga. Bakom Centralstationen står gamla Zeppelinarhangarer som inrymmer Central Market, stadens marknad för allt från syntetiska åttiotalsinspirerade kläder till kött, fisk, ost och svartbröd dit tanter i hucklen beger sig för att pruta på potatis. Strax följer vi turistguiden Herta Jansone som visar oss vägen längs smala gränder i den världsarvslistade, äldsta stadsdelen Vecriga. Stenfasaderna avslöjar hundratals år av skiftande byggnadsteknik och estetik. Ett vitt, ett grönt och ett gult hus i Maza Pils-gränden, kända som Tre Bröder, representerar tre olika stadier ur Rigas arkitektoniska epoker.

Några timmar senare är vi framme vid Bergs Bazaar, en enklav mellan Marijas iela och Elizabetes iela. I början av 1800-talet konstruerades den av fastighetspionjären Kristap Bergs men husen föll i träda under Sovjettiden för att sedermera restaureras. Trendigt, snyggt och lagom lyxigt är ord som definierar kvarteret idag. Restaurangen och vinbaren Garage är inget undantag. I det öppna köket skapas tapas mitt iden kreativt inredda lokalen. Bilstolar med säkerhetsbältena kvar står vid några av borden. Herta beställer en osttallrik och rödbetssoppa med getost. Innan vi skiljs åt fotograferar jag Herta vid bordet.

– Du kan väl skicka mig bilden? Jag har en mejladress nu, undrar Herta Jansone. Hon och fortsätter:

– Det kan bli min födelsedagspresent. Egentligen vill jag ha en rosa Jaguar men vissa saker får gärna fortsätta att vara drömmar, säger hon med ett leende.

Estland Nilsson i skogen Resor & Guider

Estnisk öl, natur och bastubad

Stålgrått med skummande vågtoppar breder Östersjön ut sig kring färjan. På restaurang Alexandra äter vi späck och vitlök på grovt bröd ackompanjerat av iskall vodka till förrätt. Återigen lockar öst. Estniska Tallinn närmare bestämt. En föränderlig stad som utvecklas snabbt utan att för den skull förlora sig själv.

Klassisk förrätt ombord på Tallink Baltic Queen på restaurang Alexandra.

Från mõdu (honungsmjöd) till mikrobryggerier

Ölkulturen i Estland utvecklas raskt. Det lokalproducerade hantverksölet är anledning nog resa dit. Dryckens historia i landet är lång. På 1800-talet blev öl och andra fermenterade drycker (så som honungsmjöd) populärt i Estland. Teknikerna varierade men öl med olika kryddning bryggdes på gårdar runt om i landet. Den industriella revolutionen tog död på den småskaliga tillverkningen och den sovjetiska ockupationen gjorde halt på ölkulturens utveckling. Nu tar esterna ikapp förlorade år med kraft.

Öl från mikrobryggerierna Pühaste och Põhjala ombord på Tallink-färjan. Baren har ett ganska gediget utbud av lokal öl. Vi blev positivt överraskade.

Mikrobryggerier som Kolk, Põhjala, Pühaste, Tanker och Õllenaut (för att bara nämna några) sätter estnisk hantverksöl på kartan. Pühastes, för Tallinks räkning specialbryggda öl, Sireen stiftar vi närmre bekantskap med på båten. Ölet smakar mjukt av karamellmalt, apelsin och Earl Grey-té. En för mig given favorit, köpte med mig ett par flaskor hem. Fredrik däremot föredrog Põhjalas kaffe- och chokladsmakande porter Must Kuld.

Vandring runt Viru högmosse

Det dystra, grå vädret dagen efter gör oss inget. Ensamma vandrar vi från parkeringen genom tallskogen mot Virus träskmark. På träspångarna ligger snö fortfarande kvar och mycket av vattnet är fruset trots tövädret. Leden sträcker sig 3,5 km genom myrlandskapet. Till skillnad mot sommarens besök ekar det nu tomt på stigarna.

Vandring runt Viru högmosse rekommenderas starkt. Nu har jag varit där både på sommaren och vintern. 3,5 lättpromenerade kilometrar klarar de flesta.

I Estland är det RMK som vårdar, planerar och avverkar i statliga skogar. Som en del i detta arbete anlägger organisationen vandringsleder och campingplatser där brasved tillhandahålls. I somras när vi campade i Estland var det väldigt smidigt att använda deras webbplats för att hitta ställen där det är tillåtet att sova över. Här finns också mer information om Viru.

Återhämtning med bastu och bad

Efter vandringen styr vi åter kosan mot Tallinn och Tallink SPA and Conference Hotel där vi ska bo. Som bekant älskar vi att bada bastu (hemma på gården har vi en vedeldad bastu med utsikt över hagen) och på hotellet finns flera olika typer av bastu att välja på. Ångbastu i all ära men personligen föredrar jag en rejält varm finsk bastu. I SPA-avdelningen finns en stor, gemensam sådan där vi värmer upp oss ordentligt.

Bassängerna på Tallink SPA and Conference Hotel.

Tankar på att besöka gymmet fanns där men dessa slogs snabbt ur skallen när vi upptäckte att det fanns en bar i poolen. Kommer få sota för denna jul när måndagsfysen drar igång igen. Nåja. Öl intogs innan vi simmade ut i den uppvärmda utomhusbassängen. Det spelar liksom ingen roll hur gammal jag blir, varma pooler utomhus är lika roligt nu som när jag och syrran var små och badade i en sådan i fjällen med familjen.

En av poolerna på Tallink SPA and Conference Hotel.

På krogen Vana villem invid Keskturg äter vi kvällens middag. En trevlig pub som är värd ett besök om du är i krokarna och gillar Leffe Blonde men som inte riktigt är värd promenaden dit bara för dess egen skull.

På Vana villem med en konventionell men mycket uppskattad klassiker Leffe Blonde.

Givetvis återkommer jag till det estniska ölet och Tallinns krogar i ett mer utförligt inlägg framöver. Till dess hittar du fler bilder från Viru träsk på min Facebook-sida. Denna får ni hemskt gärna skänka en gilla-markering förresten, där dyker alla nya inlägg upp direkt vid publicering förresten.

Resan är en pressresa som jag är inbjuden till av Tallink. Åsikterna är som alltid mina egna.

Äventyr Estland Nilsson i skogen Övergivna platser Prepping Resor & Guider

Övergiven raketbas i Estland (Bilder)

Eftermiddag råder, tyst det är i huset… kvar i de baltiska tallskogarna står rester ftån den sovjetiska ockupationen och kalla krigstidens aggressioner. Vi befinner oss åter på andra sidan Östersjön. För över trettionde gången har vi tagit Tallink-färjan till öst. Ett par bilder från dagens besök på bortglömd raketbas öster om Tallinn bjuder jag på idag. Fler berättelser och bilder kommer innan året är slut. Med detta inlägg inviger jag även en ny kategori här på bloggen som heter Övergivna platser. Mer tid än vad som kan anses rimligt har tillbringats bland bunkrar och ödehus. Här kommer en försmak.

Campingbuss Estland Friluftsliv Nilsson i skogen Resa med hund Resor & Guider

Resa med hund: Tallinn på fyra tassar

Östersjöpärlan Tallinn välkomnar både två- och fyrbenta. Med sin sagolika innerstad, trendiga trähuskvarter, omvälvande historia och närhet till naturen är den estniska huvudstaden ett utmärkt resmål för dig med hund.

En grupp rysktalande turister skrattar, pekar och tar bilder när vi rastar hundarna på Tallink-färjans däck. Vi är på väg till Estland med våra tre schäfrar. På bildäck står vår Volkswagen LT35, en transportbuss vi på egen hand byggt om till campingbil.

Müsli på Tallinkfärjans däck under färden till Estland.

På andra sidan Östersjön väntar en liten, hundvänlig huvudstad. I den stora parken Kadriorg tar vi en lunchpromenad så snart vi kört av båten. Runt parken ligger stora villor med prunkande trädgårdar. Just här känns stadens sovjetiska arv avlägset. I förorterna Mustamäe och Lasnamäe är det annorlunda. Under efterkrigstiden (ca 1960-1970) växte höghusförorterna fram i stark kontrast mot den världsarvslistade innerstaden. Vid denna tidpunkt var Estland en sovjetisk republik men flertalet länder har vid olika tillfällen ockuperat landet, Sverige inkluderat. Mellan 1561 och 1721 var landet en svensk Östersjöprovins tills freden i Nystad när landet blev en del av Ryssland.

Efter det estniska frihetskriget, som slutade i januari 1920, blev landet självständigt men friheten togs snart ifrån dem. Den 21 juli 1940 ombildades Estland till en sovjetrepublik som sedan ockuperades av Tyskland mellan 1941 och 1944. Då föll landet åter i storebrors händer. Självständighet deklarerades återigen den 20 augusti 1991 men ryska styrkor fanns kvar i landet ända till sommaren 1994. Utav den sovjetiska ockupationen finns spår fortfarande kvar, bland annat i form av övergivna kärnvapenbaser. Du kan läsa om ett av mina besök dit här.

Den övergivna raketbasen Kadila i Estland.

Hundvänligt i Tallinn

Vi går längs strandpromenaden tillbaka mot innerstadens äldsta delar. Här känns Tallinn som en mysig sagostad med kullersten, smala gränder och pastellfärgade hus. Flera restauranger välkomnar hundar. Favoriten är indiska Chakra. Hit återvänder vi varje gång vi är i Tallinn för att äta kryddiga grytor. Vovvarna får vatten serverat utan uppmaning om det.

Ett par kvarter bort på gatan Lai ligger den minimala baren Koth. Bakom bardisken står en äldre, vithårig man. Han är alltid lika välkomnande gentemot hundar, trots att våra tre schäfrar tar upp en rejäl bit av golvet i den lilla lokalen. Vid bordet intill sitter en kvinna som berättar om sin vita herdehund. En annan dam kommer fram och säger att hon är från Tallinn men bor på Mallorca. Hon har också hund. Med hund blir det många tillfällen till att prata med lokalbor.

Trendkänsliga Kalamaja

En kort promenad från gamla stan, på andra sidan det nybyggda området kring centralstationen Balti Jam ligger Kalamaja. En trähusstadsdel som numera inrymmer ett antal trevliga och trendiga barer, caféer och butiker. Boheem är en av dem. Pannkakor, sallader, pasta och liknande serveras och vovvarna får gärna komma in. Ägarinnan hyr dessutom ut sin lägenhet runt hörnet via AirBnB även till hundägare.

Inte långt bort ligger Telliskivi. Ett kvarter som förr bestod av industrier inklämda mellan bangårdar men som nu fyllts av serveringar, klubbar och butiker. På Kadev Tallrik tar vi plats på uteserveringen. Vi är inte de enda hundägarna som njuter av kvällssolen. På serveringen mittemot sitter en glad beagel med sin matte. Förbi springer en stor fågelhund i sele. Husse åker skateboard bakom. I Tallinn är det oftast självklart att vovven får följa med, förutom på de turistiga ställena inne i gamla stan.

Uteserveringarna i Telliskivi är väl värda ett besök.

Puudel är en annan bar i samma kvarter. Betonggolvet svalkar skönt när det är varmt ute. Bartendern serverar vatten till hundarna, fotar och lägger upp bilden på barens Instagram. Det är skönt att känna sig välkommen även som fyrbent.

Nationalpark och camping

Nästa dag bestämmer vi oss för att sträcka på benen. Mindre än två timmar från huvudstaden ligger nationalparken Laheema och Viru träsk. Gles tallskog, tätt blåbärsris och vältrampade stigar väntar. Runt, och över, själva träsket har gångbroar och träspångar lagts ut. I mitten finns ett fågeltorn med vacker utsikt över det unika naturområdet. På flera ställen i nationalparken finns anlagda campingplaser där det är gratis att slå upp sitt tält. Ett som i vårt fall, parkera husbilen.

Läs mer om utflykten till Viru Träsk här.

FAKTA

Res till Tallinn med båt

Tallinks färjor avgår från Värtahamnen. Boka en djurhytt samt köp hundbiljett för 150 kr styck utöver din egen biljett. Djurhytten har plastgolv, i övrigt är de likadana som vanliga B-hytter. På däck finns en sandlåda där hundarna kan göra ifrån sig. Den är dock liten, våra gick direkt på däck i stället. Självklart är hundarna kopplade och man plockar upp efter dem. Vi rekommenderar att du tar med bil för att kunna åka till nationalparken med hunden på ett smidigt sätt.

Boende i Tallinn

Vissa hotell tillåter hund men långt från alla. Använd en digital bokningstjänst för att söka efter hotell som accepterar hundar. Vi rekommenderar att hyra lägenhet genom AirBnB. Där är det möjligt att filtrera efter boenden där hundar är tillåtna.

 

Vaccinera vovven

Glöm inte att kontrollera vaccinationerna i god tid innan avresa. Tänk på att hunden måste ha rabiesvaccination, vaccinationsintyg och ett giltigt pass med på resan. Kontrollera gärna med ditt försäkringsbolag vad som gäller om hunden skadar sig eller blir sjuk utomlands.

 

Mat och annat smart

Ta med tillräckligt med mat för hela resan. Det är inte säkert att maten din hund är van vid finns på resmålet. Packa också vattenskål, halsband och koppel. Åker du kollektivt i Tallinn finns ibland kravet att hunden ska ha munkorg.

Ät och drick med vovven i Tallinn

Kadev Tallrik, Puudel och F-Hoone med flera barer och restauranger som tillåter hundar hittar du i Telliskivi. Läs mer om kvarteret: telliskivi.eu/en/loomelinnak

Puudel välkomnar vovvar.

Koht hittar du i gamla stan på Lai 8. Hundar är välkomna till denna pyttelilla bar med ett enormt ölutbud.

Boheem är caféet nära centralstationen på Kopli 18. Perfekt för brunch. Hundar får följa med in men det finns också en liten uteservering.

En kopp kaffe på Boheem. Olika konstnärer visar sina verk på caféets väggar.

Chakra heter den indiska restaurangen vi alltid återvänder till. Hittas på B

. http://www.chakra.ee/

Nilsson i skogen Resor & Guider

Skärgårdshelg med hund på Nottarö

I sann carpe diem anda bestämde vi oss för att tillvarata den sista helgen innan inryck. Skärgårdshelg på föräldrarnas båt erbjöds om vi åkte med Vaxholmsbåten till Nottarö. Två hundar lämnades till Åkers Hundcenter på väg till Nynäshamn. Resterande familjemedlemmar (jag, Fredrik och Flexie) spenderade traumatiserade timmar bland skrikande barn och kaosmycket folk i Nynäshamn med att leta parkering och sedan köpa räkor. Var ute i extremt god tid men fick köa länge och sprang till båten med 1 minut till godo. Vad gör man inte för rökta rökor. Djupandades över en Ålö Ale på båten mot Nottarö.

Platserna längst fram var reserverade för hundar. 70 kr per person kostade resan. Två öl = 160 kr. Hund gratis. Restid ca 30 min över Mysingen till Nottarö.

Landstigning nära Lanthandeln och där efter ca 2 kilometers promenad till Östermarsfladen. Förbi röda stugor och genom tallskog.

Nottarö är populärt så här i högsäsong när det dessutom är helg.

Flexie och jag intog klipporna direkt och snart var räkfrossan ett faktum.

Solnedgången gick inte av för hackor som synes nedan. 

Skärgården alltså. Underbart.

Lördag nu och jag har hunnit med att äta, sola, dricka kaffe samt kört ett FMTK pass följt av bad. Just nu skriver jag och dricker alkoholfritt vitt vin. Får nog bli en kopp kaffe till. Kärvt liv. ^^ Men det ändras nog på måndag… 

Estland Resor & Guider

Övergivna kärnvapenbaser i Estland

Regnet vräker ned när vi rullar längs med den gropiga grusvägen mot raketbasen Kadila i Estland. Här tjänstgjorde en division från the 304. Missile Regiment of the Soviet Guards från 1960-talet och framåt. Bland annat fanns missiler av typen R-12 i Kadila. Missilerna kunde flyga 2 000 km bärandes kärnstridsspetsar om 1 eller 2,3 megaton.

År 1985 hade USA 23 000 kärnstridsladdningar, Sovjetunionen 44 000. En våldsam kapprustning pågick och en slutgiltig konfrontation verkade oundviklig. Men så blev det inte. 1987 slöts ett avtal mellan USA och Sovjetunionen om att eliminera alla medeldistansraketer. För den som vill veta mer rekommenderar jag Peter Handbergs bok  Undergångens skuggor – missiler och möten som berättar om den tid när det i Baltikum fanns nog kärnvapen för att utplåna allt liv på jorden.

Sedan 1978 står basen Kadila övergiven i skogen och många byggnader har rasat samman eller rivits. Ett par hangarer finns dock kvar att beskåda. Basen är öppen för allmänheten så vem som helst kan åka dit. Det finns dock ingen information på plats eller någon entré eller liknande. Hugade kan ta del av mer fakta om basen, liksom en karta här.

Vi har besökt ett femtontal övergivna baser runt om i de baltiska skogarna. Sorgligt nog försvinner dem i rask takt. Husen rasar, lokalbor plockar tegel och vissa militärbaser rivs av länder som förståeligt nog inte nödvändigtvis vill påminnas om den sovjetiska ockupationen. Andra hangarer används numera civilt som förråd och området utanför som virkesuppläggningsplats.

På en utav de andra baserna gjorde vi postapokalyptisk plåtning för att visa upp produkter som säljs av ett av företagen som är kunder till mitt företag.