Browsing Category

Grönt är skönt

Grönt är skönt Intervjuer Nilsson i skogen

Intervju med Marion Sundström – Ingen slåss utan tross!

Kamratskap, tvära kast mellan lastbilsmek och strid och känslan av att göra skillnad. Lär känna Menig 1kl Marion Sundström, förare/drivmedelssoldat på A9 i Boden. Ingen slåss utan tross!

Vilket regemente jobbar du på och vilken roll har du idag?

Jag jobbar på Artilleriregementet A9 i Boden och är placerad på en underhållspluton och sysslar för det mesta med drivmedelstjänst. Vi på underhållspluton är de som medför allt som förbandet kan tänkas behöva ute i fält såsom mat, vatten, drivmedel, förbrukningsmateriel och ammunition. Detta leder till att vi är en ganska tung pluton med många, långa och tunga ekipage.

Vi har även en hjullastargrupp på vår pluton som plogar upp grupperingsområden, eldställningar för pjäserna samt ersättningsplatserna där vi ersätter pjäsernas ammunition och tankar upp dem. Eftersom vi har med materiel som hela bataljonen kan komma att vilja ha ”när som helst” så är våran tjänst väldigt styrd utifrån vad de andra kompanierna gör.

Delar ur den omtalade och guld värda hjullastargruppen.

En dag där pjäserna skjuter hela dagen blir det många tempoväxlingar för att hinna omgruppera vår ammunitions- och drivmedelsgrupp för att kunna fylla upp pjäskompaniet så att de kan fortsätta verka i rätt tid. Medan vi en annan dag kan ha en lite ”lugnare” trossplats dit kompanierna kommer och hämtar vad de behöver, allt från gem till tryckolja eller latrintunnor. I det stora hela är det en riktigt rolig tjänst där man får träffa alla delar av bataljonen och där det krävs lite servicetänk.

Varför jobbar du i Försvarsmakten?

Jag jobbar i Försvarsmakten för att jag älskar hur varierat det är, att en dag ligga under en lastbil och smörja nipplar för att nästa dag ligga ute i en stridsställning och öva strid. Jag gillar även kamratskapen som byggs upp på en pluton och hur nära man blir med sina kollegor. Sedan är det även för att jag vill kunna bidra med något för vårt land när det så krävs och känna att man gör skillnad.

Berätta om vägen till positionen du har idag?

Började som Hemvärnsungdom när jag var kring 16 år för att jag redan då fått upp intresset för försvaret och ville testa på lite hur det kunde se ut. Insåg då att detta ville jag ha mer av samt ”göra på riktigt” vilket fick mig att söka GU i Boden. Gick GU mot Logistiksoldat och är idag alltså förare/drivmedelssoldat på en försörjningsgrupp på underhållspluton.

Vad är det mest utmanande med jobbet?

Det mest utmanade med min befattning måste nog vara tempoväxlingarna som ofta krävs samt att man ibland tvingas arbeta ihop med människor som tänker och resonerar helt annorlunda mot för vad man själv gör.

Tre exempel på situationer när det känns riktigt gött i magen?

  • När man upprättar en ersättningsplats sjukt snärtigt och allt flyter på smidigt på slingan.
  • När man kommer till förläggningen och tältet redan är varmeldat så det bara är att krypa in och lägga sig.
  • När man ser avlösningen komma gående mot ens kur för att byta av en på ens sista postpass på post 5 Drottningholm.

Bästa minnet (eller ett bra du kommer att tänka på) från tiden i grönkläder?

Här finns det så otroligt mycket att säga egentligen, hade kunnat sitta i timmar och prata minnen med kollegorna. Ett av de bästa, eller kanske godaste, måste nog vara från Vintersol -17 då vi var grupperade i underbara och kalla Jokkmokk och det kom den fetaste leveransen semlor som vi fick äta inne i ett varmt tält. Snacka om att ökat stridsvärde.

Några råd på vägen till den som vill engagera sig inom Försvarsmakten?

Kör bara kör. Var inte rädd att prova något nytt och utan gör det bara. Tvekan dödar.

I Försvarsmakten behöver man ibland peka med hela handen. Gör det, på ett av nedanstående alternativ:

Nocco eller kolsyrat vatten?

Nocco

AK4 eller AK5?

Ak5

Värmetröja 90 eller mjukiströja?

Värmetröja 90

4 pommes eller FOK-fänrik?

4 pommes

JAS eller Hercules?

JAS

Kvarg eller proteinpulver?

Proteinpulver

Ksp 58 eller Ksp 90?

Ksp90

Fältuniform eller pansaruniform?

Fältuniform

Hårdrock eller synth?

Hårdrock

Stridsvagn eller Archer?

ARCHER

Bicepscurls eller situps?

Situps

Handgranat eller PSG 90?

Handgranat

Känga 90 eller privat alternativ?

Känga 90

20-tält eller puppa?

20-tält

Bandvagn eller lastbil?

Lastbil

Har du några tillägg?

Inga tillägg!

BU Grönt är skönt

Utan samband ingen seger

Svettig som få står jag mitt i logementet och stretchar. Handlade i chefens anda och tvingade mig ut på 7 km löpning. Rejält jävla tungt i benen. Måndagens träningsvärk är kvar. Vädret var dock förnämligt.

Faktum är att hela dagen varit just förnämlig. Vi framryckte med plutonen till ett avsides skogsparti och grupperade (det vill säga fick upp sambandet) på rekordtiden 45 minuter. Detta trots långt till motstationen. Gruppen förtjänar en båge med radiolänkjägare på eller något annat krigs.

Att solen sken hela dagen gjorde inte saken sämre. Det är verkligen roligt att vara ute och öva med hela plutonen. För den som inte vet så ingår min sambands- och trossgrupp (jag plus fyra soldater) samt en flock stridsfordon med besättning i plutonen.

På tal om mina soldater så har Lt Gött Mos åter gjort entré och är vår plutonchef. Detta har resulterat i att min operatör numera officiellt heter Tjockmyran. (Han är jättelång och smal). Allt med kärlek som vanligt. Samma löjtnant sa också att han fick tillämpa en samurajs självdisciplin för att inte kommentera loss på min Instagram. Hehe. Nåja, inget går upp mot när han kallade mig Nilsson i skogen framför alla på GMU under närkampen.

Nog med sentimentala minnen. Död åt Tengil! 😉

BU Grönt är skönt

Terrängkörning och sol i skogen

Under en klarblå himmel framryckte vi genom skogar och längs med fält. Dagen till ära fick jag på grund av personalbortfall vara förare, operatör samt gruppchef. Är ganska redigt trött nu, men glad. Alltid roligt att gruppera! Syns på bilden jag tog i skoputsrummet nyss.

Jag får ju inte fota något roligt här så därav eviga selfiesar. Men kanske roligare än inga bilder alls? Återigen: kameran spegelvänder bilder så nej, kragspeglarna sitter rätt.

Det var åtminstone riktigt kul med utmanande terrängkörning där jag återigen lärde mig ett ställe där gränsen går avseende terrängframkomlighet med radiolänkbandvagn. Komiskt i efterhand men när en instruktör säger att ingen minns en fegis så behöver man ju testa. Backade ut och tog sedan en egen väg istället för att följa efter stridsfordonen. Det var tur för dom körde fast i ett vattenfyllt hål strax därefter och behövde dras upp. Sorgligt nog för dem då var det is som brast och där under fanns samma bajsvatten som jag och kamrat PIM fastnade i under bandvagnsskolan. Skyttet i stridsutrymmet kräktes bokstavligen talat av dagens åktur.

Kämpade som en galning med att få upp sambandet också och felsökte mer eller mindre ihjäl mig innan instruktörerna meddelande att motstationen hade tokat till det. När de väl rett ut det hela på sin sida gick allt utmärkt. Vi fortsätter öva och blir bättre över tiden. Imorgon borde jag dessutom äntligen få öva med hela gruppen samlad. Då jäklar ska chefen få tut i luren snabbt som in åt helvete.

Slut på kort bloggpaus. Nu måste jag jobba vidare…. Självdisciplinen är stark nu måste jag säga. Jobbar varje kväll i ett gediget antal timmar. Mycket tacksam för att två i gruppen anmälde sig frivilligt för att gå ned till garaget och ordna med en ny kabel vi fått ut som ska göra radiopratandet (lyssnandet) i bandvagnen enklare så att jag kunde jobba. Jag har som sagt den bästa gruppen!

BU Grönt är skönt

Strålande väder för intervaller

Regnet föll, marken var blöt och vi rekryter var i varierande grad uppgivna redan innan kompanifysen drog igång. Vädret förkunnades enligt stående som perfekt för löpning. Stridsparsvis. Ni kan ju gissa vem som pekade på mig med hela handen och sa ”du kör med mig”. Givetvis Fänrik Fysmonster.

Två kilometers rask uppvärmning följdes av kräkintervaller med ”paus” bestående av benböj, fällkniven, plankan och annat. När poplinstället var genomvått och lerigt och vi tänkte att det antagligen inte kunde bli värre så blev det just det. Fler intervaller men nu förärades vi burpees i pausen. Nedjogg i rask takt en kilometer. Gick dåligt. Kände mig döende. Får nog börja ordervägra när kaptenen säger att ledighet skall tillbringas ätandes och drickandes.

Oavsett är det riktigt jäkla trevligt att vara tillbaka med kamraterna igen. Vi har till och med hunnit klappa på bandvagnen. Dessutom fick jag utbilda stridsfordonspersonalen på PC- Dart. Det är mer eller mindre det lättaste vi sambandsfolk pysslar med det tog likväl lite tid för dieselkosackerna att greppa det hela. Ökad förståelse för sambandspersonalens roll blev resultatet. Tror ingen av dem tror att vi ”bara pluppar runt lite” längre. Nyttigt för dem. Givetvis får vi också allt mer insikt i hur kämpigt det är med stridsfordon också. Jäkla bra pluton det här alltså när det kommer till att hjälpas åt. Nu får bara kamrat PIM (Plattan i mattan aka min förare) ta och återvända. Bävar inför morgondagen utan henne.

Har för övrigt inventerat mängden vikkåsor i min uniform. Landade på tre stycken. Kaffeskål på er!

Brist på bilder men här är en från förra veckans camping.

Grönt är skönt Intervjuer

Intervju med den kaffeälskande sergeanten @sgtolssondrinkingcoffee

Vem har vad i första hand? Mannen, myten, legenden Olsson svarar kaffekoppen. Möt sergeanten som förordar eldförbud under fikapaus, lär ut konsten att se upptagen ut med en kontrollbok i handen och generellt målbildsförevisar det mesta en soldat behöver se på det humoristiska Instagramkontot @sgtolssondrinkingcoffee. Har du inte blivit indignerad än har du chansen nu!

Namn: Olsson

Befattning och grad: Sergeant

PÅTÅR! @sgtolssondrinkingcoffee förevisar vikten av rätt prioriteringar.

På vilket sätt är du engagerad i Försvarsmakten idag?
Jag och Robert Adamsson som startade @sgtolssondrinkingcoffee tjänstgör ca 1-2 månader per år inom FM.

Berätta om vägen till positionen du har nu?
Hemvärn inom Stockholms kustartilleriförsvar i slutet av 1980-talet, värnplikt inom stril-säk i början av 1990-talet, beredskapsförband och utlandstjänst inom armén.

En kopp till tack. Olsson vet att tvekan dödar.

Berätta om din relation till kaffe och ditt Instagram-konto?
Jag går rakt in i väggen utan kaffe, jag kan ärligt talat inte förstå hur jag klarade mig socialt innan jag började dricka kaffe.

Vad har du fått för bemötande angående Instagram-kontot @sgtolssondrinkingcoffee?
Vi var lite oroliga för att det skulle komma gnälliga kommentarer runt taktiskt uppträdande, vapenhantering och allt det där gamla vanliga man får höra av MÖP:ar på internet, folk verkar dock ha insett att man ska ta Olsson med glimten i ögat.

Tre exempel på situationer när det känns riktigt gött i magen att vara i fält på övning?
Svårt att säga men att flyga Black Hawk på låg höjd över skärgården efter en lång stridsövning är svårslaget.

Bästa minnet (eller ett bra du kommer att tänka på) från tiden i grönkläder?
När jag var yngre var det bara kul att skjuta och spränga, nu uppskattar jag mer när man sitter framför en brasa och snackar bort ett par timmar med kompisar man har tjänstgjort med länge och känner väl.

Vad har du alltid i uniformsfickorna?
Kamera/mobil, första förband, kåsa, kaffesticks, anteckningsmaterial.

Kaffeautomaten finns där borta.

Även civilt är du intresserad av bunkrar och värn, berätta mer om det?
Jag har alltid varit fascinerad av befästningar och övergivna platser. Allt från att forska i arkiv, samt förbereda och packa och ge sig ut i skärgården för att utforska och fotografera anläggningarna, till att redigera foton och ritningar hemma framför datorn.
Jag har tidigare gett ut ”Bunkerboken-hundra år av svenska kustbefästningar” som sålde slut fort och nu säljs för nästan 1000 kr de få gånger den dyker upp Tradera och nu senast gav jag ut ”Stockholms kustartilleriförsvar 1914-2000”.

I Försvarsmakten behöver man ibland peka med hela handen. Gör det, på ett av nedanstående alternativ.

Kaffe eller Ögonblink

Kaffe

Överlevnadskurs eller lastbilsskola

Överlevnadskurs

Frystorkat eller iso-mat?

Frystorkat

Exercis eller BRAK?

BRAK

Bulle eller proteinpulver?

Bulle

Högvakt eller o-plats

O-plats

Kvällstjänst med Prio eller Ikea 6 h en löningslördag?

Ikea 6 h en löningslördag

Gym eller hinderbana?

Gym
GRG eller Ksp 58

Ksp 58
Peter pan-känga eller 90 kängan?

90 kängan

Kaffekask eller champagne?

Champagne

Har du några tillägg?
Jag och Robert Adamsson startade hashtaggen under en övning 2013 sedan har det bara rullat på, tanken var aldrig att det skulle bli så här stort.

Och så ett tillägg från mig, Nilsson. Missa som sagt inte att Olsson även är författare! Redig bok det där som rekommenderas varmt.

BU Grönt är skönt

Påskpermission

Ledigheten är nu ett faktum och jag kan konstatera att veckan varit en framgång utöver att jag nu är sjuk. Det där förbannade jävla poplinstället. Idiotiskt att vara kvar utomhus i snålblåst och minus fyra, dyngsvettig efter intervaller för att varva med med stretch och promenad i en evighet. Själva passet var föredömligt men varför inte avsluta med att jogga hem och stretcha inomhus. Stackars kadetten som höll passet skulle säkert visa upp alla delar men ändå… Han bar inte poplinstället.

Jaja. Tisdagen var den bästa grupperingsdagen hittils. Kapade tiden på upprättandet med hälften och vi fick igång hela systemet väldigt smidigt. Givetvis ska vi fortsätta öva men för att vara tredje grupperingen i terräng med frusen mark tycker jag 1, 5 timme är riktigt bra och då inkluderar det att få ut diverse till stridsfordonen.

Idag har vi varit på bataljonssamling där bland annat ett pass om jämställdhet ingick. Fler konkreta exempel från vår verklighet skulle nog göra svåra begrepp lättare att förstå tror jag… Får återkomma i detta ämne.

Nu är det oavsett påskledigt och vi ska bege oss österut. Till Lettland närmare bestämt. Således friluftslivsfokus här framgent men jag har ett par intervjuer med Försvarsmaktspersonal på lager också. Bland annat en kaffeälskande sergeant och en soldat i Mali har svarat på frågor…

BU Grönt är skönt

Samband upprättat kapten!

Nog för att vi kan bli snabbare men dagens gruppering gick mycket bra. Särskilt med tanke på att jag/vi fick utbilda skyttebassarna på hur man bankar stagpålar och annat över tiden eftersom två ur min grupp beordrats iväg för att agera motstation.

Vi var uppe på full höjd och hade samband när det bestämde majoren återigen öppnade bandvagnsdörren. Den här gången hade jag lyckats med grupperingen och kunde rapportera att allt funkar som det ska utöver att vi inte hade en viss komponent med en viss funktion i nätet och att en viss tjänst vi ska leverera inte funkade på grund av detta. Tjänsten fungerade dock med annan transmission så uppgiften var löst. Skön känsla att inte se ut som en tratt när kompanichefen kommer på besök.

Förmodligen ska vi ut imorgon igen och då jävlar ska vi upprätta fort som satan. På det hela taget en mycket bra dag.

Juste vi hade måndagsfys också och det bestod av hemska intervaller varvat med styrkeövningar. Över 4 km blev det. Tog i med kraft efter bästa förmåga och sprang förbi Fänrik Fysmonster på ett utav varven (och fick typ hjärtattack). När vi sedan stod uppställda i snålblåsten i väntan på marschorder mot duschen vänder Fk Fysmonster sig om:

”Nilsson!!?”

*åh gud….Vad kommer nu. Kanske beröm till och med. Eller skäll!? För vad?*

”Nästa gång springer du i 5.30 gruppen”.

”….. Ja fänrik.”

*Faaaaaaaaaaaaan.*

BU Grönt är skönt

Skytte, samband och springa

Helgen innanför grindarna har varit förtjänstfull. Medan fredagen var ett misslyckande på flera plan så har söndagen bjudit på klarhet. Ett par av sakerna som gick snett då är nu utredda och konstaterade som ”inte mitt fel utan fel på materiel”. På riktigt då, är inte ironisk.

Vi upprättade också hela sambandsenheten inklusive de tjänster som stridsfordonen på en främre ledningsplats nyttjar. Högst tillfredsställande.

Just samband är väldigt tillfredsställande i bemärkelsen att vi alltid övar skarpt. Det är inte som när man övar strid eller spaning och ett befäl mer eller mindre godtyckligt säger om det gick vägen eller inte. Om det är verkan i målet eller ej blir extremt tydligt gällande samband. Antingen har man tut i luren eller så har man det inte. Felsökningen är också ett spännande detektivarbete.

I övrigt har vi hunnit med en kall och lerig halvdag på skjutbanan med roligt övningar. Mycket givande! Igår trodde vi också att en brutalt fyspass skulle genomföras men det blev yrkesinformation istället. Finns uppenbarligen både fördelar och nackdelar med att arbeta som soldat. På ett eller annat sätt blir jag dock kvar och med lite tur kommer detta klarna inom kort.

När inte fyspasset blev av och höger vänster om gavs för fri kväll fanns det inte mycket att göra än att ta tag i träningen själv. Med lite hjälp från en kamrat som pikade lite vänligt ”ska inte du som gruppchef föregå med gott exempel” när jag kände mig lite trött och hellre ville stanna i sängen. Dom vet vad jag går igång på. Steg upp och gick till gymmet och betade av 6 km på löpbandet.

Slut på icke kronologiskt inlägg!

BU Grönt är skönt

Visa, instruera, öva, öva, öva…

Idag har fasen tratten suttit mitt på huvudet och diverse har gått på röven och detta med kraft. Jag har gjort fel, saker jag inte har kunnat påverka har också gått fel, andra har gjort fel. Inte en av de mest förtjänstfulla dagarna i kronans tjänst direkt. Vi är dock bra på att analysera och ge självkritik i gruppen så vi har en rad saker vi lär oss och ska göra annorlunda framöver. Vi har också en kabel som vi inte är säkra på om den fungerar eller inte och så vidare. En gedigen lista ligger redo för fortsatt felsökning. Synd att vi inte ska fortsätta imorgon. Mantrat ”sluta aldrig felsök” ligger så hårt intryckt i huvudet att det är svårt att slappna av nu. Som grädde på moset dök major komp c upp ute i skogen när saker och ting inte alls gick som dom skulle. Så pinsamt. Visste ju vad jag gjort för fel så ville bara sjunka genom jorden över att han fick se det också (hade grupperat för nära en trädkrona). Det var visserligen första gången vi grupperade i terräng på det sättet men ändå. Vedervärdigt. Han skrattade dock mest. Gör om gör rätt.

Gårdagen däremot gick lysande. Vi var snabbast i plutonen på att resa högantenn och nej vi hade inte övat mer än dom andra. Det var en fin dag ute i solen det som avrundades med att öva maskering. Innan dess sa befälet att ”nu ändrar övningen karaktär” och jag trodde direkt att vi skulle ut i flera dagar och så vidare. Grundlurad. Tillbaka till logementet igen.

Jaja. Är jävligt trött nu. Avnjut denna bild från systemövningen istället som jag lånat av regementet. Sjukt synd att jag inte får ta mer bilder :/

A
Foto Martin Larsson/ Försvarsmakten

BU Grönt är skönt

Plutonsövningskedet

Nu övar vi för första gången som pluton. Tillfredsställande att vara på rull tillsammans minst sagt. Eftersom solen sken, granarna var gröna och bandvagnen spann som en katt fanns ingen anledning att hänga läpp trots att vi inte grupperade masten idag. Istället var det andra scenarion som övades. Något av en mjukstart för oss i sambandsenheten som fick nöja oss med en kort stund i rampljuset förklarandes för orcherna vad en tunn koaxialkabel är och varför den ska dragavlastas i en högantenn.

Stridsfordonen skulle också ta terräng där kadetter grupperat. Huvudsyftet var nog att bjuda dem på lite pansarskräck. Vi gick i skyddsställning (Läs: gömde oss bakom en gran) så länge.

Roligt dock att äntligen vara ute med hela plutonen. Det är ganska mäktigt att se alla fordon rulla genom terrängen. Eftersom vi är mekaniserade fanns det goda skäl till att välja marschträning när den vänligt med bestämda uppmaningen om fys på kvällen delades ut. Gruppchefen pekade mot garaget och truppen hämtade packningen och framryckte ut på övningsfältet. Jag vara då både chefen och truppen. Fördelaktigt då det innebär fri fart (läs hetstempo).

Med Ögonblink innanför västen drar jag nu till reträtt. Väl mött samtliga!