Browsing Category

Äventyr

Äventyr Grönt är skönt Jobb i Försvarsmakten Nilsson i skogen Prepping

Överlevnadsutbildning SERE A

Svenska folkets förmåga att hantera sig själva i överlevnadskunskap är bedömt för dålig. Oavsett vad för typ av kris som drabbar samhället är det i högsta grad tvek på att den stora massan kommer lyckas utföra korrekta åtgärder. En fördel med den återinförda värnplikten är att Krigsmaskineriet© åter kan förmedla kunskap till en skogsmässigt mer eller mindre förtappad generation.

Vi börjar från början och förväntar oss inga förkunskaper. Däremot skulle landets skolsystem kanske kunna överväga att åtminstone utbilda på de tre stora. Gran, tall och björk. Nåväl, för egen del innebär detta att jag får utbilda rekryter i SERE A. Detta är grundläggande utbildning inom just överlevnad.

Förra veckan passade jag på att utbilda på stegvis tändning av eld samt förmåga att göra upp eld med tändstål. Något som ser lätt ut när en som övat mycket gör men som till flera rekryters frustration inte var så enkelt. Jag såg även till att de fick prova att koka vatten i en PET-flaska.

Nävereld var prio, sedan använde vi ved. Eftersom vi befann oss bakom skjutskjulet och halva täten sköt var det hörselskydd på som gällde. Givetvis fortsätter utbildningen utanför grindarna inom kort och då lämnas den torra veden hemma.

På tal om grundläggande kunskaper om skogen så kom jag på en lite skoj idé när jag var ute i just skogen. Instagram har numera IGTV där man kan ladda upp längre videos. Således gör jag ca 2 minuter långa filmer om sådant jag tycker alla borde veta om skogen. Helt oredigerat, oklippt och genomgående oborstat. Två filmer hittils, en om stensöta och en om skägglav. Finns här: https://www.instagram.com/tv/Bo3gLpoglRZ/?utm_source=ig_share_sheet&igshid=19wtzrhbwe7av

Äventyr Friluftsliv Grönt är skönt Mat Nilsson i skogen

Listan om godsaker

Det är kärvt att vara bloggare. Livet på en pinne (med pinne i ögat?) och så vidare. Eftersom helgkänslan redan är ett faktum verkar det ju utmärkt med en härlig lista om godsaker, rekvirerad från forni.se. Hennes svar i kursivt.

Det ultimata fredagsmyset:

Vi brukar äta något gott, typ en pasta, tillsammans med ett gott glas rött till. Så det är nog det ultimata fredagsmyset. Vi har aldrig varit godis och Idol-paret utan godiset sparar jag hellre till lördagen. Jag är alltid så trött på fredagar och brukar somna efter middagen.

Vi brukar äta något gott, typ Ola Skinnarmos frystorkade Pasta Carbonara, tillsammans med ett gott glas vatten ur grön plastdunk. Nu när tiden är inne för varm saft så ibland blir det extra festligt. Eftersom det börjar bli kallt och lerigt i skogen skedar hela gruppen för att hålla värmen. Jag är alltid så trött på fredagar och somnar så snart det 4 timmar långa patrullerande dubbelpost-passet är över. Bäst blir fredagsnatten om det inte blir eldöverfall 02.45.

Min bästa godsak:

Choklad – är och har alltid varit. Om jag ska vara specifik: marabou, nutella, chokladfondant, chokladbollar.

Jordnötssmör från 24 Hour Meals dygnsportioner medelst pansarkex. Det torkade köttet går inte heller av för hackor.

Jag fikar helst:

Med en cappuccino och fabriques kardemummabulle. Det är mitt favvofika i hela världen!

Över tid.

”Vill du ha grädde till?”:

Nej, är allergisk (buhu) och brukar sällan beställa saker som kräver grädde till.

Ja. Fet i fred, energi i krig.

Favoritglass:

Tre Vänners veganska chokladglass med nötter, kolasås och havssalt. Den är helt sjukt god. Efter den kommer nutellaglass, citronsorbet och vaniljglass (till äppelpaj…).

Donkens glass med chokladsås efter att ha kört bandvagnen dit.

Favoritströssel:

Äter prick aldrig strössel? Tål ju inte vanlig glass så köper aldrig t.ex. mjukglass ute på sommaren. Men om jag måste välja så väljer jag nog… allt strössel!!! Man får inte vara kräsen!

Ska skriva strössel på PEDARS på Trident Juncture. Äter det jag får.

Bakar helst:

Äppelpaj för det är det enda jag kan baka, haha. Eller nej jag bakar tre saker: Kladdkaka, saffranskaka och paj.

En lax i en kokgrop.

Jag gillar inte:

Skumgummi-godisar och polly. Sen är jag inte så värst förtjust i gräddiga bakelser, cheesecake eller tårtor.

Taco Stew.

Det här är underskattat:

Grissini som man doppar direkt i nutellaburken, mmm jag har alltid grissini hemma så att man kan ta några och doppa i nutella när man kommer hem från jobbet.

Pansarkex.

Det här är överskattat:

Tårta och stora bakverk, typ sånt som serveras på Espresso House. Vi har ett Espresso House i samma hus som vårt kontor och ibland går jag in för att köpa något gott men inser att det inte finns så mycket gott där? Blir avtänd av alla XL-storlekar haha.

Cookies and Cream alternativ Caramel snackbar i dygnsportionen. Ge mig en jävla XL tårta.

Lösgodis jag helst plockar:

Alla chokladsorter med papper, center, nappar, gelégrodor, sura saker, apelsinchoklad och lakritsfudge mm. Har fått höra att jag har sämst lösgodissmak i hela världen!

Allt som är hallon/salt, sura S, sura nappar, sorbisar, hårda karameller som bumlingar, dragsters, hallonshots, salmiakbalkar. Surt, hallon och saltlakrits ska det vara.

Så ofta äter jag godis:

Just godis någon gång i veckan men något gott äter jag varje dag.

Just nu.

Om jag fick välja endast en efterrätt att äta resten av livet:

Gino eller chokladfondant.

Delicato chokladboll.

Chips eller popcorn:

Eh chips alla dagar i veckan.

Popcorn. Jag har rätt, du har fel.

Godaste chipsen:

3 x lök, linschips i valfri smak och vinägerchips.

I fält, vad som helst. Annars pekar jag med hela handen på jordnötsringar istället.

Bästa bakverket:

Jag gillar lite torrare bakverk, typ bullar eller wienerbröd. Gillar inte gräddiga saker och har aldrig gjort, det växer i munnen på mig. Förutom en liten semla för den slinker alltid ner (eftersom den har så mycket bröd, älskar fan bröd).

Äter allt kokgruppen ger mig. Annars pepparkakor eller kladdkaka.

Tre favorit-godsaker just nu:

Äppelpaj, raw snickerskakor & varm croissant med nutella.

Pannkakor. Pannkakor. Pannkakor.

Slut, frågor?

Äventyr Friluftsliv Vandring

Anderssjöarna runt – Guldtur i Funäsfjällen – Fjällvandring

Med dagsturspackningen på ryggen och Flexie förankrad i Baggen-bältet vandrade vi åter upp mot Andersborg.

Denna gång var målet att gå Anderssjöarna runt. En så kallad Guldtur (nr 12) och därmed en vandringsled som både är lättorienterad och enkel att gå.

Enligt informationen om leden som finns här tar turen 9 timmar att gå men jag kan avslöja redan nu att vi enkelt tog den på 6,5 h inklusive en längre lunchpaus. Vi sneddade nedför Småhamrarna i slutet och tog således en snäppet kortare tur men det är verkligen inte något problem att ta turen under en dag.

Till stugorna vid Andersborg är mycket av stigen spångad. Därefter följer man upptrampade stigar längs en kryssmärkt led längs den västra sidan av Skarvarna med Anderssjöarna till vänster. Det var en oerhört fin sträcka dessa fem kilometer fram till Svalåtjärn.

När vi kom fram till Svalåtjärn mulnade det raskt på och snart både blåste och regnade det. Det gjorde inte så mycket, jag tycker det är fascinerande och mysigt med snabba väderomslag på fjället. Sträckan på två kilometer nedanför Skenörsfjället var således blåsigt men det gick snabbt och lätt att gå. När leden sedan delade sig och vi kom in i mer skogig terräng mojnade vinden och fjället visade ytterligare ett ansikte.

På denna magiska fjälläng låg massor av renar och vilade tills vi kom för nära. Kalvarna var fruktansvärt söta!

Flexie var så fokuserad på att nosa efter renarna att hon plaskade ned i ett kärr… Matte var lagom imponerad. Ungefär här kändes det lagom att käka lunch.

Lunchen bestod återigen av blötmat, köttbullar för att vara specifik. Medan vi åt klev några renar ut mitt framför oss.

Efter lunch låg systemkameran kvar i ryggsäcken men även den sista biten av vandringen var trevlig. Här kommer en mobilbild därifrån.

Denna tur bjöd på många olika sorters fjällterräng och jag kan verkligen rekommendera den till både nybörjare och erfarna vandrare. I slutet gick vi i sänkan mellan Hamrafällen och sneddade sedan ned till fjällparkeringen igen men det går också att fortsätta följa sjöarna till Andersborg eller att gå i skogen nedanför fjället. Vi stötte även på två killar som verkade sprang uppe vid Svalåtjärn så bedömt är området också utmärkt för den som gillar att springa trail. Jag längtar redan tillbaka upp på fjället!

Äventyr Friluftsliv Mat Vandring

Funäsdalsberget: brant uppför och hyllning till Försvarsmaktens jordnötssmör

Att måndagar betyder backintervaller har uppenbarligen nötts in hårt i skallen på oss för dagen till ära begav vi oss uppför Funäsdalsberget.

Fjällets högsta punkt ligger 977 möh men Funäsdalen ligger ganska högt (583 möh) så det var inte så många meter upp även om det kändes i benen och lungorna.

Vi följde grusvägen som slingrar sig genom pistområdet uppåt, uppåt och vidare uppåt. Förtjänstfullt. Dessutom fanns det en radiomast på toppen vilket givetvis kändes betryggande för en sambandssoldat.

Vädret var klarare än igår så jackan fick sitta på ryggsäcken över tiden. Givetvis sitter favoritpatchen med texten ”Den förberedde överlever” på dagsturssäcken.

Väl på toppen väntade inte en hurtig major med visselpipa och en underlig böjelse för burpees utan fika. Kex och jordnötssmör. Blir inte bättre än så i fält, civilt eller inte.

Tillägg! I Försvarsmaktens 24-timmars påsar med mat och snacks finns en hel del och diskussionerna om vad som är godast går alltid varm likväl som den intensiva byteshandeln med innehållet i påsarna. Personligen tycker jag det bästa snackset är det frystorkade köttet, därefter kommer jordnötssmör på de grova kexen samt jordnötterna med bbq-smak på delad andraplats. Jag byter en hallon-bar mot jordnötssmör och kex alla dagar i veckan och då är ändå hallon godast utav barerna med frukt/utan protein. Slut tillägg!

Toppen bjöd på ett tjusigt 360 graders sceneri av svenska och norska fjäll. Gedigna mängder skog skådades också. Inga renar dock.

Återhämtade och klara tog vi oss ned till Funäsdalen igen. En mycket trevlig om än kort tur. Funäsdalen är en praktisk utgångspunkt för övrigt. Här finns matbutiker, Systembolaget och så vidare för den som behöver bunkra upp.

Äventyr Friluftsliv Nilsson i skogen Vandring

Hamrafjället: dagstur i Tänndalen nära Funäsdalen

För närvarande är Nilsson på fjället devisen och gårdagen ägnades åt att vandra med utgångspunkt i Tänndalen och marschmålet toppen av Småhamrarna. Att vädret var mulet och regnigt utgjorde inget hinder. Flexie är lika nöjd som mig över att äntligen vara i fjällen.

Spång från fjällparkeringen mot Andersborg. Vi gick uppför fjällvägen men den går fint att köra mot en liten avgift (typ 40 kr tror jag), privat väg.

Inledningsvis knatade vi uppför Fjällvägen till parkeringsplatsen där flera trevliga leder tar sin början. Eftersom detta ska föreställa semester och inte strapatsövning nöjde vi oss således med en kortare dagstur. Stugorna vid Andersborg skulle bli den första anhalten och träspångar samt vältrampade stigar gjorde det enkelt att promenera dit.

Det är något med ledkryss jag verkligen älskar…

Fjällmiljön är enligt stående magisk. Det är något med luften, tystnaden utöver fågelkvittret och färgerna oavsett årstid. Det gråmulna vädret gjorde i princip det hela bara bättre och utan kroppsskydd, vapen och hjälm gick vandringen lätt.

Renarna betade i Hamrafjället, ser du dem på bilden?

Från Andersborg spanande vi upp mot Hamrafjället där den östra toppen Småhamrarna var målet för dagen. Flertalet renar betade i sluttningarna till Flexies stora förtjusning. Tyvärr (enligt henne) satt hon fast förankrad i sele, expanderlina och Baggen-bälte så någon renjakt blev det inte.

Flexie och jag vid Andersborg innan avmarsch uppför Småhamrarna.

I dalarna var det någorlunda varmt. Vi fastnade på bild innan färden fortsatte uppför berget. Anderssjöarna skymtar i bakgrunden, eller åtminstone den lilla sjön innan Anderssjöarna.

Från toppen av Småhamrarna (1081 möh) var utsikten obefintlig men vi hade roligt ändå.

Uppåt, uppåt, uppåt på en lättvandrad fjällsida och så plötsligt stod vi på toppen. Någon utsikt hade vi inte men det visste vi redan från början att så skulle bli fallet. Terrängen skulle dock tas och så blev det.

Blötmat i värmepåse. Fungerar sådär med kallvatten…

Rester från den senaste övningen serverades till lunch på en avsats påväg nedför berget. Värmepåsarna fungerar bra med varmt vatten men med kallvatten tar det en faslig tid och ibland fungerar det inte helt i vilket fall. Kall pasta bolognese blev lunchen men vad gör man inte för att upprätthålla förmågan under längre övningsuppehåll.

Flexie fick ett grisöra på rasten.

Flexie trivdes på fjället även om lukten av renar var mer spännande än mycket annat. I ryggsäcken hade jag ett grisöra som hon fick äta på lunchrasten. Mycket uppskattat.

Lunchpaus med begränsad utsikt.

Utsikt mot Andersborg från rastplatsen. Dimmigt men fint.

Påväg nedför Småhamrarna mot Andersborg.

Efter lunch knatade vi vidare nedför fjället och styrde kosan mot Tänndalen och stugan igen. Ovant detta med dagsturer för mig men det är ett framgångsrecept. Det behöver inte vara kärvt jämt. En föredömligt trevlig dag och jag ser fram emot fler äventyr de kommande dagarna.

Moln över Hamrafjället.

Avslutningsvis Hamrafjället, toppen till höger var alltså den vi var uppe på. Hela turen tog ca 3 timmar och då tog vi det lugnt. Flexie var duktigt trött efter det hela dock och sov som en stock hela eftermiddagen medan vi bastade och fixade middag.

Äventyr Campingbuss Friluftsliv Lettland Nilsson i skogen Resa med hund Resor & Guider

Strandhäng i Lettland på Lauču akmens

Milsvida stränder med len sand, långgrunt och klarblå himmel. Kanske inte riktigt vad som brukar förknippas med Lettland men i själv verket är den lettiska kustremsan mot Östersjön brutalt vacker.

Kylan var dock ett faktum när vi campade på Lauču akmens i april. Dock har vi varit på de lettiska stränderna mängder av gånger tidigare så det gjorde inte så mycket att det inte blev något bad. Vovvarna var väldigt nöjda över att vi hade flera kilometer strand helt för oss själva.

Till skillnad mot Jurmala så välkomnar stranden nedanför campingen Lauču akmens ca 6 mil norr om Riga hundar.

Varför ska man då åka till stranden via en camping? Jo, i Lettland är väldigt mycket av marken ned mot själva stranden privat och därmed får man inte bara åka ned till vattnet. Således tycker vi det är smidigt att betala en liten summa och ställa minibussen på en camping och därmed ha enkel tillgång till stranden.

Att det även finns tillgång till öl och riktigt god mat är ju inte direkt en nackdel. 

Som synes njöt Flexie och Kolja av att vi fick stranden för oss själva.

Badsuget fanns där men det var bara några få plusgrader i luften.

Uppenbarligen har besökare i många år njutit av strandvistelse här.

Flexie sträcker ut benen.

Vi har haft några magiska kvällar på just lettiska stränder. Halva roadtripen på sommaren brukar gå ut på att följa kustremsan och göra strandhugg här och var hela vägen ned till Litauen när vi efter ett obligatoriskt stopp i Klaipeda brukar fara mot Vilnius.

Kolja är alltid positiv och vill gärna leka med drivved. Vi längtar till sommarens resa, då ska vi bada med alla hundarna här!

Äventyr Friluftsliv Lettland Nilsson i skogen Resa med hund Resor & Guider Vandring

Träsk, slott och snålblåst

Kylan har bitit sig tag i Lettland men det var inget rediga sovsäckar inte kunde råda bot på. Vi parkerade för natten på parkeringen vid Kemeri högmosse. Gick strålande att sova här.

Mossar kan vara det bästa jag vet. Återkommer med ett dedikerat inlägg med fler bilder. Vädret var kärvt men kängorna höll tätt och hundarna var nöjda med vandringen över mossen.

Allt går inte som planerat och sommardäck plus sliriga småvägar betyder att man fastnar. Den förberedde överlever dock och snökedjorna åkte på.

När vi fått nog styrde vi kosan tillbaka till Riga och till en liten metropolförort som huserar en extremt välsorterad ölbutik som heter Alus Tirgus. Ett snabbt stopp var allt som hanns med.

Väl framme vid anfallsmålet Sigulda var det dags att vara kreativ på en smyckesworkshop. Även detta återkommer jag kring men det var inte lätt men kul.

Därefter besökte vi Sigulda slott. Utsikten därifrån hade förmodligen varit magisk en klar dag. Tror ej bilderna riktigt visar hur pissigt vädret faktiskt är. Plus en grad och snöblandat regn och blåst. Hela. Jävla. Tiden.

Utsikt vid pisspaus längs motorvägen. Relativt orelaterat till kronologin men alltså skogarna här.

Mellan de två slotten ligger en grotta med klotter. Det äldsta från 1600-talet. Sevärt även om den var liten. Bodde grodor i en damm längst in.

Vi besökte även Turaida och upplevde någon form av Skansen efter att atomvintern nästan smält bort. Med det sagt rekommenderar jag ett besök.

Utsikten från tornet var fördelaktig. Gör sig sannolikt ännu bättre när vädergudarna ler men jag antar att dessa har ett sinne för humor och tycker att min semester ska bli en till Aldrig Ge Upp. Challenge accepted!

Skogarna här borta alltså. Ren kärlek!

Äventyr Campingbuss Friluftsliv Lettland Nilsson i skogen Resa med hund Resor & Guider

Snöblandat regn och första natten med vanlife

Vi har lämnat Jurmala bakom oss och bytt kurortens SPA:n och restauranger mot snöblandat regn, beckmörker och kyla i nationalparken Kemeri. Den skall vi utforska imorgon efter att vi sovit den första natten i bussen. Vi har ingen värmare så det blir utomhustemperatur på ca en plusgrad eller kallare men vi har sovsäckar, torra strumpor och gott humör.

Vi har ett litet gaskök inne i bussen till och med så vi slapp laga middag i ösregnet. Hundarna har lagt sig tillrätta och så även jag. Nu ska jag sova och njuta av att inte behöva gå postpass utomhus mitt i natten.

Äventyr BU Friluftsliv Gård i Sörmland Grönt är skönt Nilsson i skogen

Solsken och schäfrar

Lördagsmorgonen tillbringades i skogen, så som det anstår en permissionsfirare av rang. Schäfrarna var minst sagt nöjda över det beslutet och tog vara på vidderna efter bästa förmåga.

Flexie är fortfarande bortrest så det var jag, Kolja och Müsli som tog terräng med fast tass. Solen bröt fram och värmde liksom kaffet i muggen jag tagit med mig. Bilderna från promenaden får fylla resten av inlägget.

Inser att gårdagen inte dokumenterades och det finns väl egentligen inte så mycket av vikt att berätta utöver att det var sista dagen på utbildningsetappen i MKN. Utöver att skriva veckans prov (som gick över förväntan för egen del) fick vi fri fys. Min förare föreslog jogging och givetvis kan gruppchefen inte banga. En skön tur på strax under 6 kilometer följde på oplogade vägar och i ett tempo som gjorde att vi kunde prata under tiden.

Välbehövligt med en springtur som var rolig och inte bara ”skjut mig jag dör”-jobbig. Åkte hem sedan och var fruktansvärt trött. Orkade inte göra annat än att sitta och läsa innan vi tog en bastu, lagade mat och checkade ut för dagen.

Har inte nämnt det men lyckades få fruktansvärt ont i armen under slutet av veckan och skickades iväg på röntgen på torsdagen men det var som tur var inga skelettskador.

Pinsamt nog som det är måste jag säga och jag bävar redan för att behöva erkänna på måndagsfysen att burpees/armhävningar inte är ett alternativ för mig. Kanske inbillat men känner mig alltid rädd för att någon ska tro att jag maskar. Gör pissont faktiskt men svullnaden har åtminstone gått ned.

Vet inte vad jag gjorde men förmodligen var det allt bankande med en tung slägga på stagpålar i frusen mark som vänster arm tillslut protesterade mot vilket jag tyvärr (?) skäms för. Usch. Ryser bara av att tänka på att berätta/erkänna. Skrev inte om det heller uppenbarligen men inser givetvis att skador rent rationellt är sånt som händer och det kommer lösa sig men tänker direkt att nu kommer jag inte kunna få jobb/ nu kommer alla tycka jag är kass och liknande. Känner mig också dålig som under sista dagen fick delegera allt bankande och alla tunga lyft. Bästa gruppen var dock hundra procent stöttande.

I denna stund väntar vi på besök från byn. Rödlöken är picklad och köttet marinerat (inte av mig). Ölen är givetvis kyld. Drick upp, häll upp, ställ upp!

Äventyr BU Friluftsliv Grönt är skönt Nilsson i skogen Prepping

Friluftslivet och bandvagnslivet

Minusgraderna biter fortsatt i kinderna men åtminstone skiner solen. I vår korridor har praoelever flyttat in och en tung doft av tonårs-ångest-stress-svett sprider sig i byggnaden. Det är ju så att man bli nostalgisk till intryckningsdagen. Då var det svårt varmt.

Måndagsfysen har drivits igenom med kraft. Fan vad jag hatar poplinstället. Det är så värdelöst när man svettas som en gris och det är minusgrader. Som att be om lunginflammation. Därmed har jag även fyllt den önskade kvoten om att vara mer kritisk här på bloggen. Om någon har ett grått Försvarsmakten-träningställ till övers så vet ni var jag finns…

Gruppen utbildades på radiolänkbandvagnens materiel under eftermiddagen. Något vi skall fortsätta med så snart kaffet är urdrucken och stridsvärdet därmed höjt. Det låter också som om bergsborr står på schemat och i och med att jag redan har även denna utbildning får jag stötta kamraterna.

Några andra som stöttar är de anställda i motsvarande min grupp. Däremot förnekar dem å det bestämdaste att det var dem som täljt träkuken som hängde i vindrutan när vi fick ut bandvagnen. Praktiskt att ha Aurora och tidvis anställda soldater att skylla på. Jag tyckte det var rätt komiskt men beslutade ändå att ta ned den direkt. Skall avsätta tid till att skapa något annat istället. Är en stridsklitta tillräckligt PK? Förmodligen inte. Glädje upphör.

Som sagt längtar jag även till sommaren och i brist på salta bilder härifrån får ni en bild från i somras. Alltid makrill och rosa spork i packningen. Möpigt nog har jag även försett min ryggsäck med en ficka från stridsväst 12 som ju släpptes på den civila marknaden.

Den består som flera redan vet av mitt EDC-kit. Korven uppe till höger är windshirten jag dillade om på Instagram Stories när jag glömt joggingjacka. Smidigt att hala upp den. Ett esbit-kök från tyska försvaret ingår givetvis liksom lite annat smått och gott. Morakniv Eldris och kaffe exempelvis. Några har önskat mer fokus på friluftsliv och jag är van och villig att lyda order. Peka gärna med hela handen och önska mer specifika inlägg eller ställ frågor om ni önskar.

I övrigt önskar jag er en trevlig kväll. Nu ska vi braka iväg med bandvagnen mot oändligheten (garaget) och vidare (imorgon).