Alla inlägg om Försvarsmakten

Alla inlägg om friluftsliv

Östeuropa: reportage & guider

Grönt är skönt Jobb i Försvarsmakten

Kompanifys utan kompani

Måndagsmorgonen grydde och trots att klockan bara var halv sex stekte solen på bra under morgonpromenaden. Avbryt civil verksamhet var ordern, istället var det dags att börja tjänstgöringen. Givetvis inleddes veckan med kompanifys. Dock är nästan alla lediga så jag och en kollega var de enda som sprang. Fanjunkaren sa att det var frivilligt men det kändes bäst att handla i Fk Fysmonsters anda. En förnämligt trevlig runda på lite över sju kilometer blev resultatet.

Om en vecka rycker mina rekryter in. Således går tiden åt till förberedelser. Utöver det fick jag äran att pryda uniformen med tre vinklar vilket innebär sergeant och är graden som passar min befattning.

Efter jobbet tog jag och Flexie en långpromenad. Nu hoppas jag på en svalare natt. Annars går jag ut och sover på balkongen.

Nilsson i skogen

Semester upphör, fys och officersprogrammet

Den senaste månaden har rullat förbi i rask takt. Förutom fjällvandring har det mest varit jobb. För mycket av det sistnämnda egentligen, jag skulle nog stannat upp och funderat på vad fan jag håller på med lite tidigare och gett mig själv en riktig semester. Nåja. Det är lätt att vara efterklok.

Är mycket taggad på att åter ikläda mitt goda själv uniform och återvända till regementet. En veckas förberedelser, fys och övningsplanering väntar och sedan rycker mina rekryter in. Kan ju direkt hälsa välkomna till dem av er som hittat hit och även säga att, ja, jag har hittat er också på diverse sociala medier.

Är inte taggad på att köpa ny bil däremot. Den nuvarande beslöt sig för att lägga av på motorvägen. Tack som fan till den grönklädda kollegan som omedelbart kom till undsättning. Folket i Försvarsmakten. Kamratskapet. Fan vad jag är glad att vara en del av detta. I grönkläder har jag verkligen hittat hem.

Slutligen kan jag rapportera att jag gått vidare i ansökningsprocessen till officersprogrammet. Den korta versionen för oss som redan har en akademisk examen. Och nej. Dans är fortfarande inte mitt huvudämne. Nästa steg är en heldag med tester på TRM och det verkar vara samma tester som vid mönstring. Blir intressant. Känner att det är en stor sannolikhet att det går åt helvete eftersom jag inte är bra på isokai. Vore synd att inte kunna bli sambandsofficer på grund av det, är ganska så övertygad om att det testet inte avgör vare sig hur bra man klarar utbildningen eller hur bra jobb man kommer göra i fält. Hittils har jag inte upptäckt några tydliga kopplingar mellan att göra bra ifrån sig på sådana tester och på att lösa uppgift bra i fält. Nåja. Givetvis ska jag göra mitt bästa och rapporterar här oavsett om det går vägen eller åt helvete.

Klart slut.

BU GMU Grönt är skönt

Tillbakablickar till grundutbildningen

Det är ett par veckor kvar tills jag kliver innanför grindarna igen. Just nu är det semester och nollad i schemat som gäller. Passar bra då det är galet mycket jobb med företaget som jag vill hinna klart med innan gröntjänsten åter tar vid. Häromdagen läste jag igenom gamla inlägg. Fruktansvärt roligt att ha måste jag säga.

Rast, vila, posta ksp 58.

Idag är ju Throwback Thursday så vad passar bättre än att lyfta fram några roliga anekdoter från året som gått. Jag fick mig i alla fall ett gott skratt.

GMU dag 29 – Kamraterna drömmer…

I övrigt berättade en kamrat en mycket rolig sak. Personen i fråga vaknade i natt av att ett befäl kom in och skrek åt honom att bädda sängen. Visar sig (i efterhand) att han drömde. Han vaknar dock till och bäddar varpå han somnar ovanpå bäddningen ”i väntan på visitation”. Hysteriskt roligt. Andra vaknar på nätterna och trevar efter vapen vi låst in. Andra vaknar och tror det är eldpostdags.

http://www.nilssoniskogen.se/nilssoniskogen/gmu-dag-29/

Befattningsutbildning dag 9 – Samband är inte lätt i början uppenbarligen… 

Komiskt egentligen. Många skrattar åt försvarets reklam om att en personlig utmaning kan vara ett skäl till engagemang i Försvarsmakten. Jag erkänner gärna att det absolut var ett av mina skäl. Sedan trodde jag att det var i något jäkla värn en regnig natt, eller på en iskall observationsplats, eller på en lång, matfri marsch som utmaningen skulle ligga. Icke sa nicke. Faktum är att den här IT-kursen är jätteutmanande för mig. Vi har dock bra instruktörer och kurskamraterna är mycket hjälpsamma. Känner mig (och är) för dålig bara. Men det kommer ju förhoppningsvis ändra sig med tiden.

http://www.nilssoniskogen.se/gront-ar-skont/konsten-att-ga-in-i-en-brandvagg-bu-dag-9/

Befattningsutbildning dag 10 – GMU:are kommenderar sin spegelbild…

Hörde något mycket roligt också som förtjänar att spridas. En viss GMU-pluton (inte min) står uppställda i korridoren på morgonen. En person är ensam i sin grupp av diverse skäl. Befälet kommer in och ropar LÄMNA AV. Den ensamma rekryten gör en helomvändning. Det står som sagt ingen grupp bakom personen. Däremot sitter en väggspegel där. Rekryten råkar således kommendera sin egen spegelbild upp i givakt. Ibland måste man stanna upp och fundera på vad fan det är man håller på med. Hysteriskt roligt.

http://www.nilssoniskogen.se/gront-ar-skont/sambandstaten-narvarande-en-samtliga-bu-dag-10/

Gruppcheferna utbildar soldaterna i pansarskott, jag trillar i ett dike bland annat

”En komisk incident inträffade när jag skulle framrycka mot en för damer rimlig pissplats. Lämplig plats fanns på andra sidan ett rejält dike. Att komma över detta hade under gårdagens minusgrader varit lätt. Tövädret hade dock gjort sitt med isen i det breda diket. Trots att jag tog i med kraft på vägen tillbaka räckte det icke utan jag fastnade nedsjunken till knäna i ler/vatten/isvälling ca 15 meter från de båda förste sergeanterna samt truppen. Den omedelbara tanken ”kan jag mörka detta” ersattes snabbt av asgarv när jag först inte ens kommer loss och sedan ser befälens min. Värdigheten bortblåst. Måste sett förjävla roligt ut. Byt strumpor, fortsätt skjut.”

En annan jävligt kul grej som jag fick höra resten av utbildningen var förvirringen som uppstod när jag ropar åt en soldat att ”Ta med dig ditt p-skott och kom hit med hast!”. Det är brådis liksom. För honom kör det ihop sig totalt och han springer åt två håll samtidigt. Menar jag att han även ska hämta rekryt Hast? Haha.

http://www.nilssoniskogen.se/gront-ar-skont/pansarskott-hela-veckan/

Flexie och jag har tagit långsamma promenader i skogen och ätit blåbär eftersom jag är sjuk.

Grönt är skönt Nilsson i skogen

Hur länge står man ut i det civila mörkret?

Även inredning av lägenheten visade sig bli ett grupparbete. Två IKEA-möbler stod omonterade på grund av brist på ja, tid, lust, någon att peka på och ge order till. Igår löste det sig när ett par kamrater som ännu inte fått tillträde till sina lägenheter kom över för att laga matlådor. Jag passade på att öva delegering och nu är balkongen klar. Tack för det. Har lovat öl i utbyte så transaktionen var rimlig. Givetvis hade jag kunnat bygga själv men jag nöjde mig med att skruva upp rullgardiner och sedan lutade jag mig bekvämt tillbaka.

Det civila mörkret, som rent krasst egentligen bara består av semester och nollade arbetsdagar, börjar jag dock redan tröttna på. Fascinerande det där, för ett gäng år sedan när jag startade företaget var målet att kunna jobba för ett antal kunder som betalar bra. Nu kan jag med god marginal försörja mig på mitt eget bolag men det är ju jakten som är det roliga. Tänkte skriva att jag tackar min lyckliga stjärna för att jag nu får göra båda (egenföretagare och soldat) men i själva verket ger jag mig själv en redig jävla klapp på axeln för att jag jobbat skiten ur mig och skapat detta åt mig själv.

Jag ser alltid möjligheter. Och dessutom är jag en opportunist av rang. När kaptenen erbjöd tjänsten som instruktör tackade jag ja. Jag har dessutom blivit uppmuntrad att söka officersprogrammet vilket jag har gjort. Det finns en kort program på ett år för dem som redan har en akademisk examen vilket jag har. Och nej, det är inte dans som är huvudämnet. Nu återstår det att se om jag kommer in, eller åtminstone får komma på intervju.

Men som jag brukar säga. Glädje ska tas ut tre gånger. I förväg, när något går vägen, och som tillbakablick. Skiter det sig, ja, då har man i alla fall varit glad en gång.

Nostalgisk som jag är (och i ljuset av att fira/njuta i efterhand) bestämde jag mig därför för att läsa igenom blogginläggen från GMU till nu. Tänker att det kommer bjuda på många skratt. Det kommer därefter bli väldigt roligt att stå på andra sidan korridoren när mina rekryter rycker in.

Kanske kommer jag också på att jag glömt att berätta något komiskt, eller att jag kanske har något mer tips att komma med. Är även beredd att stoppa huvudet under skämskudden men det är ingen bandvagn på isen: alla är trattar i början.

Äventyr Friluftsliv Vandring

Anderssjöarna runt – Guldtur i Funäsfjällen – Fjällvandring

Med dagsturspackningen på ryggen och Flexie förankrad i Baggen-bältet vandrade vi åter upp mot Andersborg.

Denna gång var målet att gå Anderssjöarna runt. En så kallad Guldtur (nr 12) och därmed en vandringsled som både är lättorienterad och enkel att gå.

Enligt informationen om leden som finns här tar turen 9 timmar att gå men jag kan avslöja redan nu att vi enkelt tog den på 6,5 h inklusive en längre lunchpaus. Vi sneddade nedför Småhamrarna i slutet och tog således en snäppet kortare tur men det är verkligen inte något problem att ta turen under en dag.

Till stugorna vid Andersborg är mycket av stigen spångad. Därefter följer man upptrampade stigar längs en kryssmärkt led längs den västra sidan av Skarvarna med Anderssjöarna till vänster. Det var en oerhört fin sträcka dessa fem kilometer fram till Svalåtjärn.

När vi kom fram till Svalåtjärn mulnade det raskt på och snart både blåste och regnade det. Det gjorde inte så mycket, jag tycker det är fascinerande och mysigt med snabba väderomslag på fjället. Sträckan på två kilometer nedanför Skenörsfjället var således blåsigt men det gick snabbt och lätt att gå. När leden sedan delade sig och vi kom in i mer skogig terräng mojnade vinden och fjället visade ytterligare ett ansikte.

På denna magiska fjälläng låg massor av renar och vilade tills vi kom för nära. Kalvarna var fruktansvärt söta!

Flexie var så fokuserad på att nosa efter renarna att hon plaskade ned i ett kärr… Matte var lagom imponerad. Ungefär här kändes det lagom att käka lunch.

Lunchen bestod återigen av blötmat, köttbullar för att vara specifik. Medan vi åt klev några renar ut mitt framför oss.

Efter lunch låg systemkameran kvar i ryggsäcken men även den sista biten av vandringen var trevlig. Här kommer en mobilbild därifrån.

Denna tur bjöd på många olika sorters fjällterräng och jag kan verkligen rekommendera den till både nybörjare och erfarna vandrare. I slutet gick vi i sänkan mellan Hamrafällen och sneddade sedan ned till fjällparkeringen igen men det går också att fortsätta följa sjöarna till Andersborg eller att gå i skogen nedanför fjället. Vi stötte även på två killar som verkade sprang uppe vid Svalåtjärn så bedömt är området också utmärkt för den som gillar att springa trail. Jag längtar redan tillbaka upp på fjället!

Äventyr Friluftsliv Mat Vandring

Funäsdalsberget: brant uppför och hyllning till Försvarsmaktens jordnötssmör

Att måndagar betyder backintervaller har uppenbarligen nötts in hårt i skallen på oss för dagen till ära begav vi oss uppför Funäsdalsberget.

Fjällets högsta punkt ligger 977 möh men Funäsdalen ligger ganska högt (583 möh) så det var inte så många meter upp även om det kändes i benen och lungorna.

Vi följde grusvägen som slingrar sig genom pistområdet uppåt, uppåt och vidare uppåt. Förtjänstfullt. Dessutom fanns det en radiomast på toppen vilket givetvis kändes betryggande för en sambandssoldat.

Vädret var klarare än igår så jackan fick sitta på ryggsäcken över tiden. Givetvis sitter favoritpatchen med texten ”Den förberedde överlever” på dagsturssäcken.

Väl på toppen väntade inte en hurtig major med visselpipa och en underlig böjelse för burpees utan fika. Kex och jordnötssmör. Blir inte bättre än så i fält, civilt eller inte.

Tillägg! I Försvarsmaktens 24-timmars påsar med mat och snacks finns en hel del och diskussionerna om vad som är godast går alltid varm likväl som den intensiva byteshandeln med innehållet i påsarna. Personligen tycker jag det bästa snackset är det frystorkade köttet, därefter kommer jordnötssmör på de grova kexen samt jordnötterna med bbq-smak på delad andraplats. Jag byter en hallon-bar mot jordnötssmör och kex alla dagar i veckan och då är ändå hallon godast utav barerna med frukt/utan protein. Slut tillägg!

Toppen bjöd på ett tjusigt 360 graders sceneri av svenska och norska fjäll. Gedigna mängder skog skådades också. Inga renar dock.

Återhämtade och klara tog vi oss ned till Funäsdalen igen. En mycket trevlig om än kort tur. Funäsdalen är en praktisk utgångspunkt för övrigt. Här finns matbutiker, Systembolaget och så vidare för den som behöver bunkra upp.

Äventyr Friluftsliv Nilsson i skogen Vandring

Hamrafjället: dagstur i Tänndalen nära Funäsdalen

För närvarande är Nilsson på fjället devisen och gårdagen ägnades åt att vandra med utgångspunkt i Tänndalen och marschmålet toppen av Småhamrarna. Att vädret var mulet och regnigt utgjorde inget hinder. Flexie är lika nöjd som mig över att äntligen vara i fjällen.

Spång från fjällparkeringen mot Andersborg. Vi gick uppför fjällvägen men den går fint att köra mot en liten avgift (typ 40 kr tror jag), privat väg.

Inledningsvis knatade vi uppför Fjällvägen till parkeringsplatsen där flera trevliga leder tar sin början. Eftersom detta ska föreställa semester och inte strapatsövning nöjde vi oss således med en kortare dagstur. Stugorna vid Andersborg skulle bli den första anhalten och träspångar samt vältrampade stigar gjorde det enkelt att promenera dit.

Det är något med ledkryss jag verkligen älskar…

Fjällmiljön är enligt stående magisk. Det är något med luften, tystnaden utöver fågelkvittret och färgerna oavsett årstid. Det gråmulna vädret gjorde i princip det hela bara bättre och utan kroppsskydd, vapen och hjälm gick vandringen lätt.

Renarna betade i Hamrafjället, ser du dem på bilden?

Från Andersborg spanande vi upp mot Hamrafjället där den östra toppen Småhamrarna var målet för dagen. Flertalet renar betade i sluttningarna till Flexies stora förtjusning. Tyvärr (enligt henne) satt hon fast förankrad i sele, expanderlina och Baggen-bälte så någon renjakt blev det inte.

Flexie och jag vid Andersborg innan avmarsch uppför Småhamrarna.

I dalarna var det någorlunda varmt. Vi fastnade på bild innan färden fortsatte uppför berget. Anderssjöarna skymtar i bakgrunden, eller åtminstone den lilla sjön innan Anderssjöarna.

Från toppen av Småhamrarna (1081 möh) var utsikten obefintlig men vi hade roligt ändå.

Uppåt, uppåt, uppåt på en lättvandrad fjällsida och så plötsligt stod vi på toppen. Någon utsikt hade vi inte men det visste vi redan från början att så skulle bli fallet. Terrängen skulle dock tas och så blev det.

Blötmat i värmepåse. Fungerar sådär med kallvatten…

Rester från den senaste övningen serverades till lunch på en avsats påväg nedför berget. Värmepåsarna fungerar bra med varmt vatten men med kallvatten tar det en faslig tid och ibland fungerar det inte helt i vilket fall. Kall pasta bolognese blev lunchen men vad gör man inte för att upprätthålla förmågan under längre övningsuppehåll.

Flexie fick ett grisöra på rasten.

Flexie trivdes på fjället även om lukten av renar var mer spännande än mycket annat. I ryggsäcken hade jag ett grisöra som hon fick äta på lunchrasten. Mycket uppskattat.

Lunchpaus med begränsad utsikt.

Utsikt mot Andersborg från rastplatsen. Dimmigt men fint.

Påväg nedför Småhamrarna mot Andersborg.

Efter lunch knatade vi vidare nedför fjället och styrde kosan mot Tänndalen och stugan igen. Ovant detta med dagsturer för mig men det är ett framgångsrecept. Det behöver inte vara kärvt jämt. En föredömligt trevlig dag och jag ser fram emot fler äventyr de kommande dagarna.

Moln över Hamrafjället.

Avslutningsvis Hamrafjället, toppen till höger var alltså den vi var uppe på. Hela turen tog ca 3 timmar och då tog vi det lugnt. Flexie var duktigt trött efter det hela dock och sov som en stock hela eftermiddagen medan vi bastade och fixade middag.

Lettland Resor & Guider

Hantverk i Sigulda, Lettland & ersättning vid försenat flyg med Flightright

Denna tid på året brukar jag vara i Baltikum på semester. Av förklarliga skäl är det inte så men när jag kollade igenom bilderna från resan dit i våras så insåg jag att spaningsrapporten inte inkluderat Sigulda. En liten stad 50 km nordost om Riga känt för kulturminnesområdet Turaida, sandstensgrottan Gutmanala och Sigulda slott.

Flest besökare åker dit på hösten men vad vore en semester utan snöblandat regn och allmän misär? Således var jag där en kall och jävlig dag i våras. Fördelen var att ingen annan bemödat sig med att gå utomhus.

Enligt uppgift ska utsikten över Gaujadalen vara mycket vacker vid klart väder men eftersom jag endast kan rapportera det jag vet så låter jag bilden tala för sig själv. Här finns dock mer information och bilder från Sigulda när vädret är vackert.

Hantverkskurs hos Baltu Rotas

Som tur var fanns det aktiviteter att göra inomhus. En smyckesworkshop närmare bestämt. Detta visade sig ligga långt bortom min förmåga trots att hantverket såg lätt ut vid första anblick.

En silverplatta, en hammare och diverse stämpelverktyg fanns till förfogande hos Baltu Rotas. Företaget är för övrigt ett familjeägt, litet bolag och sådant gillar man ju som den egenföretagare man är.

Verktygen tillverkar de själva och förutom att ordna kurser så skapar de smycken och säljer både i Sigulda och i en butik i Riga.

Dottern i familjen, Liene Straupe, höll kursen för oss, i huvudsak är det föräldrarna som skapar smyckena de själva säljer.

Jag kan som förevisas på bilden ovan inte alls stå för slutresultatet av mitt hantverk men det var väldigt roligt att prova på.

Ersättning vid försenade flyg i samarbete med Flightright.se

Enligt stående är jag sugen på att åka tillbaka till Lettland och de andra baltiska länderna. I bakhuvudet ligger en halvfärdig masterexamen och gnager… Jag har ett studieuppehåll från Vilnius universitet där jag läser en masters i marknadsföring och integrerad kommunikation för att göra lumpen och nu ännu en paus för att jobba i Försvarsmakten. På något vis ska jag nog kunna reda ut examen också.

Det går dock beprövat enkelt att pendla med flyg till Vilnius. Just på tal om flyg (vilket jag förmodligen kommer få se som huvudsakligt fortskaffningsmedel nu när jag inte har en ombyggd minibuss ihop med F längre) så vill jag tipsa om en tjänst för att få ersättning vid försenade flyg. Flightright.se är en ångestminimerande tjänst som gör det enkelt att ansöka om att få ersättning för ditt inställda flyg i efterhand.

Givetvis går det att skicka in papper och driva frågan gentemot flygbolaget själv men personligen betalar jag gärna för att slippa göra tråkiga saker. Exempelvis har jag redan från start lagt ut företagets bokföring på en leverantör, jag har en prenumerations-jurist och försöker generellt alltid att bara göra det jag tycker är roligt och som skapar värde. Att tjafsa med flygbolag är inte en sådan. Därför verkar det vettigt att använda en enkel sajt för att kräva ersättning och betala avgiften på 29,75 % (inklusive moms) av det totala ersättningsbeloppet om flygbolaget betalar ut kompensation, annars är tjänsten gratis. Slut reklammeddelande.

Nu fortsätter sommaren och det är företagsjobb, träning och hundpromenader som står på agendan i huvudsak.

BU GMU Grönt är skönt

MUCK!

Det tog drygt femton år från att jag bestämde mig för att göra lumpen tills att jag nu kan ge ett klartecken i guld. MUCK!

Vi marscherade ut genom Lejongrinden med de anställda soldaterna som publik. En högst märklig känsla. Elva månader har gått jäkligt fort men så beter sig ju tiden när man har roligt. Skall smälta det hela lite och återkommer med fler berättelser. Tills dess, tack till er som läst! Det har varit väldigt roligt att dela med sig av det här äventyret.

Just nu är jag väldigt, väldigt trött men jag ser fram emot en fortsatt karriär innanför grindarna. Faktum är att jag vände in igen direkt efter vi gått ut för att ställa upp tillsammans med befälslaget på kompaniuppställningen.

Återhämtning, rekreation och jobb med egna företaget står på schemat ett par veckor. Därefter åker uniformen på igen. Först blir det dock en tur till fjällen!

Bild från Ledningsregementets Facebook: C.LedR öv Mattias Hansson tackar av rekryterna ihop med förband och förbandschefer.
Fotograf: Sofia Norin Jansson/ Försvarsmakten

BU Grönt är skönt

Remi-vård, löpning och ny lägenhet

Tiden rullar snabbt nu på slutet. Inte många pinnar kvar till muck. Mycket kläms in i det sista så som förarbevis minibuss och Hillux. Halkkörning står på schemat idag.

I övrigt har det varit långa dagar. Vapenvård till midnatt och liknande. Således inte så mycket spännande att skriva om.

Tidagsmorgonen (04.45) bjöd på det första löppasset med lägenheten som utgångspunkt. Sprang till ett elljusspår och harvade på där tills jag och Flexie skrapat ihop 11 km. Var rejält trött efter att ha sovit fyra timmar men lyckades ändå hålla rätt bra tempo. 1.08.13 tog det.

Helgen spenderades på havet. Och då var vi inte och besökte marinen utan vi var på MUCK-kryssning. Lagom stökigt, jävligt roligt, tystnadsplikt råder så kamrater, ni kan vara lugna.

Igår stod vi i en smörjgrop efter att ha spolat bandvagnarna. Olja på armarna, smuts i ansiktet, motoroverall på.

Den andra höjdpunkten är att min lägenhet i Enköping är schysst. Känns bra att ha ett eget ställe även om jag inte har haft tid att fixa till allt ännu.

Nu ska det köras halkbana som sagt och sen är det fortsatt fokus på The Art of Vård.