Alla inlägg om GMU

Friluftsliv & bushcraft

Följ mig på Instagram

BU Grönt är skönt

Switching och brutala burpees (BU dag 3)

Kärv visitation av logementet imorse. Befälen var inte imponerade. Tydligen är plutonen tillbaka på trattstadiet. Bättre lycka imorgon. 

Min kurs fortlöper. Roligt att göra labbar varvat med teori, blir betydligt mer konkret. Tacksam för de schyssta kurskamraterna också, här rinner bara hjälpsamhet nedåt. Jag är den enda personen på kursen som kommer direkt från GMU. Har fått låna lite extra litteratur av en 1 Sgt. Har således plöjt halva SoldR Mtrl Tele. Antar att även detta kommer klarna när vi jobbar med utrustningen i fält. Lär bli trevligt att skumpa runt i en bandvagn. 😊

Innan lunch låg vi före i schemat. Därmed fys. Eftersom jag är ensam i min tät (dvs ensam min del av plutonen tills mina två soldater anländer) så förärades jag en alldeles egen fänrik. Hon pekade med hela handen i riktning mot gymmet. Ett kort, högintensivt dödspass bestående av över 200 burpees följde. Jag kämpade mig igenom men erkänner att formen inte var den snyggaste. Alls. Fosterställning på golvet efteråt men sedan bjöds det på pannkakor i matsalen. Kurskamraterna som är anställda och officerare verkade inte alls imponerade och syntes inte till i matsalen. Är nog en GMU-grej att inte ha hunnit tröttna. 

Som de krigsmän vi är fortsatte vi efter lunch med switch. Och så inte knivrörelsen från närkampen utan en komponenten switch. Lyckades efter ett par svordomar upprätta två vlan på en fysisk switch medelst router emellan. Börjar bli vän med Tera Term men hade innerligt velat ha en inplastad lathund så som vi tilldelades dessa med exempelvis instruktion för vapenkontroll. Får väl göra en egen. Eller googla. 

De andra skjuter p-skott (simulator) och stridsfordonstäten fick köra för första gången idag. Alla vet ju dock är router#config terminal är mycket mer krigs.

Väl mött!

BU Grönt är skönt

Routing och p-skott (BU dag 3)

Morgonrutinerna känns uttjatade att skriva om men de är ganska rogivande. Praktiskt att slippa fundera över klädval och att få frukost serverat ger vardagen en guldkant. Ska implementera en garderob bestående av färdiga kit hemma också. 

Nåväl. Dagen fortlöpte i filttofflornas förlovade land. Ett antal laborationer bestående av konfiguration av routrar, binära tal och nära umgänge med kommandokontrollen fick stridsvärdet att åka berg- och dalbana. Ena sekunden är man en mega-hacker, nästa sekund känns det som att sitta på datorkunskapen i årskurs 3 och behöva hjälp med att lära sig ”spara som”. (Ja, jag är så gammal.) Bitvis mycket svårt. Men man blir ju som bekant bra på det man gör. Är ju också mycket värt att få lära sig taktiska telesystem just här. Regementet är ju onekligen kompetenscentrumet när det kommer till samband och ledning. Nöjd och glad, kexchoklad således.

Efter middagen fick jag ansluta till p-skottsutbildningen. Ska även utbildas mer i detta under helgen. Just min BU är väldigt annorlunda upplagd gentemot andras och det är fullt ös medvetslös som gäller. Tempo och effektivitet. 

Ska återgå till min Cisco-bok nu. Tagga switching! Och då menar jag inte den typ av switch vi fick till livs under närkampsträningen. 

BU Grönt är skönt

Cisco-disco, radio 180 och fys (BU dag 2)

Morgonrutinerna fortlöpte som vanligt. Medelst höjdpunkten att vi i den nya byggnaden har en kaffemaskin. Således hinns en svart kopp med om man får väntetid medan andra bäddar klart. Att hjälpa sig själv till kaffe är också att hjälpa gruppen 😉 Sen vaknar jag lite tidigare också. 

Efter morgonuppställning bar det av till Ledningsstridsskolan för fortsättning av kurs i taktiska telesystem. Denna kurs pågår i många veckor och består av en antal olika moment. Radio 180 tillägnades ett par timmar. Därefter ett kort pass på gymmet.

Efter lunch drog Cisco-discot igång. Vips så befinner jag mig utanför comfortzone igen. Routers, switchar, kablage, LAN, nätmaskar, OSI-modellen, TCP/IP… Säkerligen vardagsmat för många men mycket nytt för mig. Intressant dock och högst allmänbildande. Har fått mig med en rejäl bok att plöja tills på fredag. Gött mos. 

Resten av plutonen fortsätter med p-skott eller vagnsutbildning. 

Efter middag joggade vi ned till utegymmet med Fänrik F. Ett riktigt gött styrkepass följde. Märks att vi ur gamla 517:e drillat plankan och situps i 3 månader, hehe. 

Ska plugga vidare nu. Klart slut!

BU Grönt är skönt

Kompanifys, sjukan och sambandskurs (BU dag 1)

Dagen D. I bemärkelsen dag 1 på befattningsutbildningen det vill säga. Inledde med tvättbyte och ombyte till det kära, blå poplinstället. Bytte till mig ett ganska nytt så nu ser jag ut som en blågul landslagsidrottare. Eller…. 

I vilket fall joggade vi iväg till enkilometersspåret och sprang runt, runt, runt. Gick bra tycker jag. Förtjänstfullt sätt att inleda veckan på. Trevligt att vara en del av kompaniuppställningen som följde därefter också. 

Fick nytt bandage på fingrarna hos sjukan. Givetvis inmundigades en kopp rivigt, svart snabbkaffe också. Måste ju kraftsamla inför skåpsinrättning. 

Lunch enligt stående rutin och sedan drog det viktiga igång. Kärnfull verksamhet under eftermiddagen i form av uppstart av en kurs som sträcker sig ett antal veckor framåt. Eftersom jag är den enda deltagaren som gått direkt från GMU så ligger jag efter men imorgon blir det bland annat utbildning i radio 180. Extremt engagerad instruktör som passionerat förmedlar kunskap om allt från frekvenser till ohms lag. Alltid uppskattat när folk älskar ämnet de utbildar i. Kommer bli grymt detta! 

Efter middagen serverades vi ett pass träningslära. Kamraterna har inlett sin vagnstjänst och ocherna har utbildats i p-skott. Lät också trevligt.

Nu är det tack och god natt som gäller. Väl mött!

Friluftsliv Grönt är skönt

Tillbaka till regementet

Nytt hus, nytt logement och en ny säng väntade innanför grindarna. Imorgon börjar ett nytt äventyr i grönkläderna. Givetvis skall veckan drivas igång med ett redigt fyspass iförd konungens snabba, blå poplinställ. Lejonattack får dock stå kvar i skåpet.

Tills vidare får ni avnjuta denna bild på mig och fina Flexie. God kväll kamrater!

BU GMU Grönt är skönt Nilsson i skogen

Befattningsutbildning: Utan samband ingen seger 

Som tidigare nämnts surade jag en timme medan jag tömde och städade ur skåpet på GMU-logementet efter att jag fått veta att min befattning bytts. Kanske inte världens mest mogna reaktion men informationsbristen i kombination med att vara slutövningssliten tog det bästa av mig uppenbarligen. Huvudsaken är dock att jag gillade läget och laddade om mentalt. 

Opportunist är vad jag är och rätt mental inställning är mitt mantra. Nu har jag tagit mig än denna utmaning på samma sätt som alla tidigare i livet: sök information, se möjligheterna. 

Men jag kan ju dra historien från början. Som den gamla räv jag är mönstrade jag redan ca 2008. Antogs som stridsfordonplutonbefäl 15 månader i Boden. Taggade järnet och väntade över ett år på inryck. Drygt veckor innan tåget skulle gå anländer familjen hem från en semesterresa. I brevlådan ligger beskedet om att tjänsten lagts ned. Total besvikelse. Jag flyttade utomlands, pluggade och byggde upp mitt företag som är en kommunikationsbyrå. Inom bygg, finans och IT fanns affärsmöjligheterna och nu är bland annat NCC och Tieto med ca 15 000 anställda vardera kunder till mig. 

Eftersom grönkläderna ändå lockade sökte jag mig som bekant till Försvarsmakten igen. Som mediasoldat på Psyopsförbandet kunde jag kombinera intresset för media med det gröna. Allt eftersom GMU fortskred insåg jag hur bra jag trivs och att jag egentligen ville jobba mer i fält och mindre vid skrivbord. Således bytte jag befattning till stridsfordonsförare. Detta varade tills i förrgår när jag fick besked om att jag istället ska bli gruppbefäl inom samband på ledningsplatspluton.

Det verkar nästan vara så att ödet inte vill ha mig i närheten av stridsfordon. Ganska komiskt att historien upprepar sig. I dubbel bemärkelse eftersom jag inte heller trodde att jag skulle jobba med kommunikation inom just IT som entreprenör heller. Nu blir det alltså IT i grönkläder. 

Min vana trogen har jag nu googlat loss och laddat ned och läst ett antal uppsatser från Försvarshögskolan om ledningssystem, radiolänk, MKN, kapacitetsförsörjning och sambandstjänst. Den inledande kursen som startar på måndag skall tydligen även läsas av befäl så jag ligger rejält efter. Jag passade även på att ringa upp en bekant som jobbat tiotals år på FRA som taggade igång mig till tusen på detta. Det låter som om jag kommer få en eftertraktad kompetens som kan vara värdefull såväl grönt som civilt. Det kommer förmodligen också vara extremt lärorikt att jobba nära/i närheten av brigadchefen. 

Nu bör jag nog inte skriva mer eftersom jag egentligen fortfarande inte har en aning om vad jag kommer syssla med mer exakt men jag återkommer. Tänkvärt är ju att alla delar av försvaret är beroende av ledning och samband för att kunna lösa sina uppgifter. Således borde det finnas möjligheter till jobb på alla regementen och kanske även på specialförbanden… Således mycket tacksam för denna möjlighet!

Fokus framåt och på att lösa tilldelad uppgift! 
Pergite! (Eller, rök bakåt mer sannolikt 😉 )

GMU Grönt är skönt

GMU dag 74-80 Aldrig Ge Upp, Soldatprov, Patrullfälttävlan och basker på

torsdag 5 okt dag 74 Aldrig Ge Upp 

Morgonen grydde och reveljen följdes av brytande av förläggning. Jag utsågs till ny gruppchef (en ny grp C varje dag så att alla skulle få prova på). Gruppen jobbade snabbt och fick ned förläggningen utan problem. En påse frystorkad ris/kyckling/sparris per person delades ut och vi tryckte i oss denna föga anande att det var den sista måltiden på ett bra tag.

Packning på och marsch i ca 3 km. Eftersom vi var i god tid och hade Fänrik Fysmonster som plutonchef blev det inte öka för att löka utan i sedvanlig ordning öka för att öka. Efter över 100 situps, 30 armhävningar och benböj till förbannelse påbörjades dagens första moment. Examination i olika ”stridssituationer” med skarp ammunition för att inte gå in på för mycket detaljer. Denna gick mycket bra bortsett från ett ganska svagt handgranatskast.

Vid tolv började magen kurra och när en pickup närmade sig trodde åtminstone jag att lunch stod på schemat. Helt fel. Istället drog ett enskilt överlevnadsdygn igång. Vi placerades ut ensamma i skogen (men betydligt närmre varandra än vad jag trodde skulle ske) och började bygga bivacker. Nog för att det enklaste är att fästa knäppedelen mot ett träd men samtliga hade fått uppfattningen om att detta examinerande moment gick ut på att visa att man kunde bygga en rejäl bivack. Byggde min mellan två klippblock och hämtade brutala mängder granris.

Plockade sedan ca två liter trattkantareller i det absoluta närområdet till bivacken. Rättade in utrustningen i bivacken, rensade svamp och kokade svampsoppa över öppen eld. Slevade i mig denna och somnade som ett litet barn vid 19-tiden. Vaknade inte ens när befälen gick runt och petade på oss under natten.

Fredag 6 okt dag 74 Aldrig Ge Upp

Sov gott i min bivack till kvart i sju morgonen efteråt. En fempunktstvätt i varmt vatten kickade igång dagen. Bivacken bröts och jag tog mig tillbaka till vår åsa. Här väntade dock inte någon frukostbuffé. Packning på, dags att gå.

Framryckning till ny skogsdunge någon kilometer bort. Halva styrkan byggde en plutonsbivack framför ett klippblock som var en sådan fin reflektor att Bear Grylls själv hade gjort i byxan. Min grupp byggde två o-platser. En blev bara lite dålig, en blev jättedålig. Maskeringen på båda var dock mycket bra kunde jag konstatera efter att vi marscherat ned från höjden där de befann sig. Ett utbildningsmoment i sprängtjänst tog vid. Vi fick en påse Ögonblink var och detta var sannerligen en höjdpunkt. Utöver att jag brände fingrarna då. Så jävla dåligt gjort men jag fokade lite väl mycket på att försöka koka vatten till alla att jag varken såg eller kände att stridshandsken blev lite väl varm. Trattigaste jag lyckats med på hela GMU. Tänkte sedan att ”äsch det är väl inte så farligt” men jag sotar fortfarande för detta. Skulle nog sagt till att en sjuksyrra borde kolla på det. Där och då köttade jag bara vidare och plåstrade om mig själv med en kamrats hjälp ett par timmar senare när blåsorna spruckit i handskarna. Beprövat dåligt. Lägger in lite bilder här nedan så kan ni följa förloppet och ta lärdom, hehe. Scrolla inte för långt om du är äckelmagad.

Själva sprängtjänsten var dock mycket rolig och något helt nytt. Tänt är det här!

Vid ca 15-tiden fick vi äta en frystorkad påse mat var. Efter 30 timmar utan käk satt denna mycket fint. Därefter började vi lösa patrullerings- och observationsuppgifter. Två o-platser och två patrullslingor skulle bemannas samtidigt. Betänk att vi var 14 stycken i plutonen så kan ni räkna ut hur mycket sömn det blev per person. Kallt som fan i o-platsen också. Jag satt 4 timmar i den. Till de tre sista passen tog jag med mig komarocken. Det var definitivt rätt åtgärd. Det enda som hände var att ett par fordon passerade nedanför o-platsen samt att jag hann ropa ”BURK” till en blågul. Gick två patrullslingor också innan natten var slut. Även dessa var händelselösa.

Lördag 7 okt dag 75 Aldrig Ge Upp

Bryta bivack, packa ihop och borsta tänderna. Sedan iväg mot nya äventyr och uppgifter. Frukosten lös med sin frånvaro men vi knatade på mot UFA:n för ett planerat eldöverfall. På vägen blev det ytterligare sprängtjänst och jag fick äran av veva upp och medelst elektronik tända på plutonens 3-kilos sprängdegsladdning. Här ska tändas! Tänt är det här! Kabom! Kom igen!

Vi fortsatte därefter mot UFA:n. Tog terräng, gick in i en stridsställning och förstärkte våra eldställningar. Eldställningar förbättra har vi nu genomfört så många gånger att jag mer eller mindre drömmer om att plocka sten. Vi låg och väntade i ca 2 timmar innan fordonet med två skyttar slutligen passerade. Eldövefallet lyckades och vi drog rask därifrån.

Nu försöker jag dra mig till minnes vad som hände sedan…

Jo, juste vi marscherade vidare och anlände slutligen till nästa UFA. Här skedde något fantastiskt. Vi fick mat. Isolerad sådan. Köttfärssås och pasta. SÅ JÄVLA GOTT. Stridsvärdet sköt uppåt som en raket.

Vi genomförde ytterligare ett eldöverfall/strid från stridsställning med skarp ammunition. Därefter packning på och marsch till en ny punkt där vi tog terräng och valde eldställningar. En plutonsbivack skulle resas och jag fick äran att chefa över detta. Extremt roligt. Jag bestämde att vi skulle bygga en avlång eldstadsbegränsning och två bivacker med öppningen mot denna. 2 timmar och ett par tydliga pekningar med hela handen senare hade visionen om sovplats för 14 pers förverkligats. Dags att bemanna patrullslingorna. Tre slingor skulle bemannas av trissar. Således 9 personer av 14 som löste uppgift. Denna natt hade jag en timme återhämtning i schemat. Gjorde ingenting eftersom mitt stridsvärde var högt.

Redan på den första patrullslingan stötte vi på fienden. Vår triss besvarade elden och gjorde växelvis bakåt. Tycker vi löste situationen förhållandevis snyggt med tanke på att det var första gången och beckmörkt. På nästa patrullslinga skedde samma sak. Besvara eld och så bakåt vilket var ordern.

Söndag 8 okt dag 76 Aldrig Ge Upp

Patrullslingorna på morgonkvisten var däremot händelselösa. Vid 4-tiden kunde vi lägga oss allihop vilken var trevligt. BESÄTT ELDSTÄLLNINGARNA. Vi rasslade ut ur bivacken och från min plats längst ut på flanken i stridsställningen hamnade jag mitt i hetluften för det som visade sig vara slutstriden i övningen. Vi löste uppgiften och nedkämpade fienden. Vi bröt sedan bivacken och marscherade cirka 7 km (enligt en kamrats klocka som kan mäta avstånd). Denna promenad inkluderade regn på tvärsen, promenad i cirklar, en brant helvetesbacke, tårar från en del och (är jag säker på) inombords asgarv från befälen. Mycket roligt 😀

Slutligen kom vi fram till ett område med förråd. Redan på håll såg jag att det var en fältbastu som upprättats invid dessa. Vi reste förläggning och fick veta att kriget var vunnet och det var dags att återhämta.

Fältbastun var så jäkla skön. Jag som är bastufantast hade velat ha det ännu varmare och med ännu mer ånga men det var verkligen helt ljuvligt. Vi fick hjälp av tjejerna från tredje pluton med att hålla en vattenkanna över oss så att vi fick duscha. Väldigt komiskt att sitta naken på huk på en hög med granris, hehe. Rena och glada kunde vi sedan återhämta i tältet medan gruppchefer och hjälpredor lagade mat till oss. Vi fick sedan lax som lagats i folie på eld. Det var så gott att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Vi hade bara fått äta en gång var 30:e timme under hela övningen så nu var det kalas. Tillbaka till tältet och nu trodde vi sömn stod på schemat. Icke. Bryt förläggningen ropade befälen.

När mörkret föll stod vi åter med packning på. Kapten K höll ett brandtal med ord som blivit bevingade. ”Gilla läget, ladda om mentalt och stötta era kamrater”.

Nu blir det jobbigt tänkte vi. Men faktum var att vi istället ilastade bussar. Jag slocknade som ett ljus och sov hela bussresan. Har lärt mig att ta vara på alla möjligheter att vila. Vi var övertygade om att vi skulle åka till ett annat övningsfält eller att bussen typ skulle ”gå sönder” och att något jobbigt skulle ta vid. När en buss körde fast trodde jag först att det var en del av övningen men tydligen hade den gjort det på riktigt. Vi åkte till regementet. Hängde upp tält i tälttorken. Och fick sent på natten lägga oss i våra egna sängar på logementet. 

Måndag 9 okt dag 77 – Soldatprov och patrullfälttävlan

Är övningen slut eller inte? En övning är aldrig slut förrän vården är klar. Vi vårdade gemensam materiel hela förmiddagen och personlig materiel på eftermiddagen. Vid 17-tiden var det kompaniuppställning. Gilla läget, ladda om mentalt och stötta kamraterna – nu ska ni ut igen. Beordrad materiel packades och vi gav oss ut på Soldatprov. Gott så, personligen tyckte jag att denna korta Aldrig Ge Upp inte var tillräckligt och majoriteten verkade hålla med.

Nu började en marsch som sträckte sig genom hela natten och en god bit in på nästa dag.

En patrullfälttävlan genomfördes samtidigt som Soldatprovet. Min pluton började med att gå ned till skjutbanan. Mörkret föll och jag utsågs till chef för min grupp. Vi sköt. Två av oss, inklusive mig, sköt 10 träff av 10 men samtliga kände att vi kunde gjort bättre. Vi marscherade vidare. Nu blandar jag säkerligen ihop de olika stationerna men bland annat kastade vi ”diskus” (en fordonsmina) och spjut (ett järnspett), vi gjorde avståndsbedömning i mörker och fick ta isär och sätta ihop en AK4:a i billyktors sken utan att ha fått utbildning på det. Vi hade dock manualen. Därefter nattorienterade vi. Jag pressade på gruppen så mycket det bara gick. AK5 isär och ihop på tid samt ett kunskapsquiz gjordes också mitt i natten. 

Tisdag 10 okt dag 78 Fältmössa av, basker på!

Allt eftersom natten fortskred och kilometrar och mil lades bakom oss började vissa kamrater hallucinera. En person såg en vagn. Vad för vagn, en stridsvagn? frågade jag. ”Nej, en kundvagn”, blev svaret. Andra gick och sov och fick räddas från att krascha i diket av kamraten bredvid. Jag själv kände mig oförtjänt pigg och så himla lycklig. Helt klart det roligaste på hela GMU:n. Vi hade stridspackning men inte stridsvästen så packningen kändes lätt.

Vi fick en halvtimmes rast och en renklämma plus en mugg choklad vid 01-tiden. Jag och en kamrat kokade vatten medan några sov. Jättemysigt att fika under stjärnorna. Jag vet att det låter romantiserande och att många hade det jättejobbigt denna natt men jag njöt genuint av varje steg och hade så sjukt roligt. Fick inte ett enda skavsår och fötterna höll sig torra och varma. Bytte strumpor och anpassade klädsel hela tiden. Fokus på att alltid vidta rätt åtgärder.

I alla fall, vi gick vidare och när dagen grydde befann vi oss vid grinden till regementet. På utegymmet genomförde vi en stykestation. Chins med handflatorna bort från en var svintungt. Jag har aldrig gjort sådana och kunde bara bidra med en enda… Här lyckades djuren i telekrigsplutonen betydligt bättre fick vi veta i efterhand. Nu trodde vi att det var slut men icke. Vi vände grinden ryggen och marscherade ut på närövningsfältet igen.

En påse frystorkat inmundigades och jag mikrosov sittandes i ca 10 min. Med mat i magen var jag återigen på topp och vi löste en station till med avståndsbedömning. Mer marsch följde innan vi kom till den sista stationen. Handgranatskastning och att göra upp eld.

Eftersom jag vet att jag är sämst på det förstnämnda diskvalificerade jag mig från laget i denna gren. Kamraterna presterade mycket gott. När det kommer till att göra upp eld däremot tog jag befälet, tände nävern och såg till att vi brände av snöret på 4 minuter och 6 sekunder. Gott genomfört efter en hård natt och i en mycket blöt skog.

Slutmarsch in till regementet följde. Vid 9.30 var vi på kasern, snabbspolade av kängorna och anslöt till övriga plutoner som stod uppställda bakom matsalen. Vi gick tydligen lite kortare men åt och sov mindre på AGU än de andra plutonerna så befälen såg nu till att vi tog ikapp med råge. Nästan fyra mil tror vi att vi gick.

Nu kom det bästa, min grupp vann både skyttet och hela patrullfälttävlan. Plutonens andra grupp kom 3:a i skyttet och 3:a totalt. Således 5 pluton i topp! GÖTT MOS!

Belöning i form av hamburgare väntade. Vi fick även chokladbollar. Total eufori. Och trötthet. Eftermiddagens vård gick långsamt. Vi fick även stuka basker vilket var svårt. Jag somnade kl 17 och sov förutom ett toabesök till kl 05:45 dagen efter.

Onsdag 11 okt dag 79 – Gilla läget.

Det viktigaste denna dag var soldaterinran och sedan uppställningen bakom kasern med hela kompaniet. En i vår pluton blev bästa rekryt på kompaniet. Sedan kom ordern: Fältmössa av, basker på!

Därefter kom en liten chock för mig när jag blev av med min befattning och fick en helt annan utan förvarning. Tog en timme mentalt mässandes ”gilla läget, ladda om mentalt och stöd av kamraterna” för att komma över detta. Fick tillslut lite mer information av befälen (som inte heller visste om att bytet gjorts) men nu har jag laddat om helt och är mycket pepp. Tilldelad uppgift skall lösas. Hoppas verkligen detta blir bra och i längden bättre än den befattning jag skulle haft. Den nya befattningen är en gruppbefälsbefattning så nu ser jag fram emot ledarskapsutbildning bland annat.

På kvällen gick vi ut och käkade hela plutonen och hamnade sedan på nattklubben All In. Var i stort sett bara rekryter (soldater!) där och det bjöds på karaoke. Jag har tilldelats en themesong och rätt var det var står samtliga och sjunger ”Vilse i skogen” med Markolio. Så jävla komisk chock. Kamraterna har ändrat texten till ”Nilsson i skogen…” och så vidare. Höll på att garva ihjäl mig eftersom jag var helt oförberedd. Flera befäl var också med och vi hade så himla roligt.

Torsdag 12 okt dag 80 – Höger, vänster om. Marsch!

Städning av kasern stod på dagens schema och det var precis lika tråkigt som det låter. Vi flyttade också all utrustning till våra nya kaserner. Fem grabbar från 5 pluton ska till samma pluton som mig så vi flyttade in i ett 14-bäddsrum tillsammans med 8 nya förmågor. Kommer bli bra detta!

Efter en sista uppställning fick vi för sista gången som 517 pluton höger vänster om.

Nästa vecka hoppas jag kunna bjuda på lite bilder från GMU:n och förhoppningsvis kan jag även fortsätta att skriva på den här bloggen. Tills vidare, tack till alla som läst!

GMU Grönt är skönt

Onsdag (4 okt, dag 73) – Aldrig Ge Upp

Dagen spenderades på skjutbanan. Tyvärr var min egen prestation en besvikelse. Kvotskjutning ”presidenten”… godkänt var 3.3 men jag fick 3.28. Som bekant blir man bra på det man övar och just öva vill jag göra mer. Tycker det är svårt att vara happy clappy när jag misslyckas. Som tur var blev det en härlig löprunda på typ 6 km i lagom tempo i höstsolen efteråt vilket gjorde mig glad igen. Middag på det och flaggan närmar sig toppen igen. Hoppas vi åker ut nu under kvällen.

Här slutade jag skriva blogg för nu rasslade det till. Härifrån och framåt skriver jag nu ikapp efteråt för givetvis hade jag inte med någon mobil ut i skogen.

Efter joggingturen gick vi till matsalen och utspisade middag. Ett kvällspass fanns på schemat och det var en föreläsning om läget i Ukraina och situationen på Krim från en mycket kunnig förvaltare som varit på plats. Vi fick en djupare förståelse för händelseutvecklingen i området och alla verkade uppskatta genomgången. Klockan 20 var denna slut och just som vi alla berett oss på en lugn kväll med vila på logementet kliver kaptenen ut på scenen. Framför det samlade GMU-kompaniet och säger han ”kriget börjar klockan 21”.

Hurraropen ekade när flocken ystra rekryter inser att det är dags att, med hast, bege sig till skogs. Inom drygt 15 minuter stod vi uppställda i korridoren med stridsutrustningen framför oss. Befälen gick igenom varenda ficka så att ingen otillåtet smusslats med ut. Våtservetter och kaffeförpackningar beslagtogs innan vi slutligen konstaterade att endast materiel som fick vara med var det.

Trupptransport ut i skogen gick smärtfritt och regnet smattrade mot rutorna. I beckmörker urlastade vi bussen och gruppcheferna fick order om att resa förläggning. Detta var lättare sagt än gjort. Personligen var jag mycket glad över att äntligen vara igång så jag tyckte mest det var komiskt när tältet välte medan vi försökte resa det (tältduken hade blivit svintung av allt regn). Med hjälp av hamparep, svordomar och gott samarbete fick vi slutligen upp det och kunde krypa till kojs. Aldrig Ge Upp var igång.

GMU Grönt är skönt

GMU dag 72 (3 okt)

Plutonen spanar efter tecken på att vi ska kastas ut i skogen. Dagen har än så länge fortlöpt väl på kasern. Packningen är avklarad. Den genomfördes under rigorös övervakning av befälet. Ingen chans att smuggla ut godis eller snus här inte. Eftersom utrustningen nu dessutom är inlåst får vi nöja oss med tilldelad materiel. Gott så.

Efter lunch begav vi oss på regementesnämnd. Jag och det andra förtroendevalda det vill säga. Lärorikt och intressant att träffa regementeschefen med flera. När det var klart anslöt vi till plutonen som genomförde multitest. Vi hejade fram kamraterna och såg till vår glädje att två av dem slog de andra plutonerna och återigen satte 517:e pluton främst. Det var våra orcher som sprang på 15.6 och 15.7 respektive. Galet bra jobbat. Många maxade också sina styrketest i flera av grenarna. Mycket bra kämpat av alla.

Innan middagen fick vi inget höger vänster om utan ett oklart ”hopp och lek”. Således trodde vi att befälen skulle släpa ut oss mitt i natten eller på kvällen för att börja slutövningen. Var tillbaka (från Ica…) innan 19 beordrades. När fänriken sen kom tillbaka (spaning från fönstret, bevakningsområde asfaltsytorna) trodde vi att nu jävlar sker det.

Icke sa Nicke. Jag vaknade även på natten när en kamrat skulle på toa (trodde dörren som öppnades var ett befäl) men i övrigt hände inte ett smack. Jag tar allt med ro men det vore så roligt om vi startade nån gång.

GMU Grönt är skönt

GMU dag 71

Matsalsfrukost och städning inledde GMU:s i stort sett första regniga dag. Detta gjorde dock inget eftersom vi för en gångs skull var inomhus. Jag och kamrat B som är förtroendevalda fick genomföra multitest och beeptest med tredje pluton eftersom vi ska på förbandsnämnd imorgon. Dessa gick ganska bra. Skrapade ihop 367 poäng på multitest och 12.6 på beep. Rygghänget behöver jag öva på. Utöver kompaninämnd ägnades resten av dagen till Strimma C, särskild tillsyn av grupp samt feedback till varandra. Efter middag marscherade vi iväg för att lasta ved och hämta varsin KLAS. Varje natt i en riktig säng är en ynnest. Snart smäller det! 😀