Alla inlägg om Försvarsmakten

Alla inlägg om friluftsliv

Östeuropa: reportage & guider

    Friluftsliv Nilsson i skogen Vanlife

    Solceller, el och isolering av skåpbilen

    Helgen ägnades åt skåpbilsbygge på F:s gård i gott sällskap. En kompis hängde med första dagen och sen kom världens bästa Max ut. Det hela hade inte gått vägen utan deras hjälp. Riktigt roligt och lärorikt har det varit. Här kommer massor av bilder.

    En ruinerande tur på Biltema kickade igång det hela. Eftersom en del fattades i Veddesta blev det även ett stopp i Västerås på väg till gården. Bilbatteri, kablage, belysning, hammarlack och annat roligt hamnade i korgen.

    Väl på plats kunde arbetet dra igång. Kolja sa att han var chef på plats.

    Efter att ha läst på om rost envisades jag med att ta bort golvet som satt fastnitat.

    Det visade sig vara lättare sagt än gjort men platschef Kolja sa att det bara var att kötta på.

    Flera skruvar behövde borras upp liksom nitarna.

    Skam den som ger sig. Under golvet bodde en skog och pyttelite rost vid hjulhusen. F poängterade att vanlife-folket är lite väl rosträdda. Oavsett så tyckte jag det är så himla skönt att bilen visar sig vara i så fint skick.

    Efter slipning la godsägare F på järnmönja. En enligt uppgift beprövad, linoljebaserad ytbehandlingsmetod för att skydda metall från korrosion. På bild fastnade visst bara dammet innan behandlingen.

    Tre hundar och tjusig arbetsmiljö. Golvet fick en viss skäggig vikingofficer göra rent. Tänkte det kunde vara bra för honom att få känna lite remi-ångest så kanske rekryterna får det mysigare. Hehe.

    Tillräckligt bra säger Flexie.

    Innan golvet lades tillbaka la vi in tunn XPS-isolering. Tjockare funkar inte, behöver de få centimetrar skåpbilen bjuder på i höjdled.

    F drog ut flexslang för el, placerade ut batteriet och drog kabel.

    Jag och O målade sidoväggarna och svor över fettfläckar som trängde igenom. Så får det vara.

    Förutom att skumisolera var krympslang det mest tillfredsställande med dagen. De svarta slangändarna sluter sig så vackert kring de pålödda kabelskorna. Det var fan poetiskt vackert.

    Efter att ha läst på nått grönjävulskt i trådar, kollat videos och givetvis rådfråga bekanta och kollegor i byggbranschen föll valet på XPS-isolering som står emot fukt bättre än vanlig frigolit plus skum. Jag och F limmade fast utskurna XPS bitar i halva skåpisen var.

    Jäkla meck med håligheter och runda former men det blev bra. Jag har bestämt att bara skumisolera den mellersta delen för att ta vara på yta.

    Testade två skum från jobbet (Essve). En mer miljövänlig version (lila skum) och en klassisk (vitt skum). Den förstnämnda expanderar inte rikrigt lika mycket som den andra vilket var en fördel tyckte jag vid vanbygge. Sjukt roligt var det i alla fall.

    Längst bak sitter en säkringsbox. Denna löser beredduppgift: kunna plugga in pump/dusch eller annan el.

    F sågade hål i innerväggen. Njut av krympslangsbild.

    Resten av elen sitter in bakom föraren. Förresten så valde jag att behålla mellanväggen. Många tar bort den men bland annat av trafiksäkerhetsskäl vill jag ha den kvar. Jag sprayade även rostskyddsfärg på minsta lilla rispa.

    Dag två sken åtminstone solen vilket gjorde det hela ännu härligare. Arbetet med isolering fortskred.

    Pyssligt att isolera sidodörr och bakdörrat.

    Detta var dock väldigt härligt.

    Isolera mera.

    Därefter installerade F solcellerna. 160 W får räcka inledningsvis.

    Det var även rimligt med after work.

    Nu återstår frågetecken om inredningen. Jag hade glädjekalkylerat och inbillade mig att skåpbilen var lång, jag kort och Flexie pytteliten. Det ska nog bli bra tillslut. Upptejpad är i vilket fall en 140 * 200 säng i syfte att tydliggöra utmaningen. Jag vägrar sova obekvämt på tvären i vanen.